Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 april 1868, sida 2

iksdagsbref. Stockholm d. 9 April 1868. Den andra kammaren körde i går åter fast på ett bankbetänkande. En alldeles: omotiverad motion hade föreslagit, att inga sedelutgifvande banker skulle få bildas efter det tiden för deras sednast erhållna oktrojer gått till ända, hvilken motion blifvit af bankoutskottet afstyrktDenna åsigt hade redan blifvit godkänd af första kammaren, och saken hade alltså för denna riksdag fallit. Men det hindrade icke att nu sysselsätta sig med frågans debatterande i fem långa timmar, eller hela förmiddagens plenum. Bankerna droge åt sig landets kapitaler och utlänade dem endast på ,korta papper— det var anmärkningsanledningen å ena idan, hvaremot å den andra klart visales förtjensterna af vårt närvarande bankväsen och det gagn landet ar detsamma ittnjutit. Emellertid ville man ei, såsom lågra yrkade, afslå utskottets betänkande ch bifalla motionen, utan nöjde sig med ut återremittera ärendet till en bättre utredning, hvarigenom man sannolikt får nöjet att höra samma klagolåt ännu en sång upprepad. Deremot gick det så mycket raskare i iftonens plenum. Hr Jöns Pärsson hade öreslagit en tillökning i riksbankens fond ör omsättningslån, ehuru denna sond relam nu nppgär till mer än en tredjedel if bankens heta grundfond. Frih. Liljentrantz uppträdde emot detta förslag, annärkande att, då man nyss visat sig så nån om bankens soliditet, så borde man öl vara det äfven nu, när det var fråga utt låsa fast ytterligare belopp af banns tillgångar, hvartill taln Jade den örklaring, att han gerna såge det hela lenna omsättningslånefond upphörde. Med lenna förklaring måste frih. L. anses lafva helt och hållet brutit med ,,landtnannapartiet, något, som visserligen ej skett utan beräkning. Har den ädle friberren tröttnat vid sällskapet, eller har: han sannit, att partiets öfvervigt icke hviar på så fasta grunder, som man föreställt sig? Hr Jöns Perssons motion vann ej nåsot afseende och samma öde rönte, utan debatt, hr Jöns Rundbäcks motion om skyldigheten för enskilta banker att inlösa sina sedlar med klingande mynt. Sedermera gick det oerhördt friskt undan. Fyra betänkanden af statsutskottet och två af lagutskottet godkändes i em handvänning, och så skedde också med lagutskottets betänkande rörande pastorssjelfskrifvenhet till ordförandeskapet i skolråd, hvarest man nu stannade dervid, att skolrådet skulle få utse sig en viceordförande. Det är dock något, men visserligen ej mycket. Frågan lärer väl dock snart återkomma, hvartill man erhållit en särskilt maning i dessa dagar, å erkestiftets domkapitel utsett till ordrande i Ofvansjö skolråd den beryktade komministern Liuderdahl, upphofsmannertill alla de många och bittra skolstriderna. i denna församling. Det är sådana hän-synslysa handlingar å ett domkapitels sida, som mera än vågot annat understödja nitälskan för skolans emancipation från de presterliga myndigheterna. En mängd af betänkanden hlefvo ytterligare utan diskussion antagna, så att man hunnit den sista punkten på föredragningslistan, nemligen undervisningsutskottets betänkande, hvilket alltså föreåg till föredragning. Men härpå var man alls icke beredd, ty betänkandet var nyss utkommet, så att flera talare af kammarens ledamöter säkert ej hunnit ens genomläsa detsamma. Något uppskof var mellertid ej möjligt, och så började hr Hollander — den aktade rektorn i Borås — att utföra en kritik af utskottets arbete, som innebar ingenting mer eller nindre än en total förkastelsedom. I samma anda talade också hr Wincrantz, lvilket bevisar att utlåtandet visserligen j kommer att finna nåd inför klassicitetsfrarnes ögon, något som visserligen ej eller varit hvarken väntadt eller beräkaadt. Ändtligen stannade diskussionen vid den I:sta och 2:dra punkten, som rörde inidesfordran för den egentliga folkskolan, warför utskottet föreslagit , hjelplig inlanläsningskunskap. Vid anställd voteing segrade afslag å detta förslag med sanska stor majoritet, hvartill dels hr Pehr Nilssons i Espö, dels hr Siljeströms mföranden väsentligen bidrogo. Meninsarne om denna punkt hade också varit. nom utskottet mycket delade, och var let, enligt mitt förmenande, den rätta neningen, som nu segrade hos kammaren. Det är nemligen utan tvifvel förtidigt att mu besluta sådana generella lagbud för lela landet, med dess olikartade förhålanden. Kl. var 10 på aftonen, då kammaren itskiljdes, och något diskussionsplenum ärer nu icke förekomma förrän nästa Thorsdag, då många kammarens ledamöer vilja njuta af påskserierna, för att uterse sina hem. En stor och smärtsam sensation har vär vållats af den Wijkanderska förfalsklingsaffären. fyr T UTRIKES. ÖSTERRIKE. Det har i Wien väckt icke ringa uppseende, att en af stadens mest bekanta nögre embetsmän, ,,Oberbaurath von der Nill, som hade högsta ledningen öfver Wiens offentliga byggnader, den 3 dennes beröfvat sig lifvet genom hängning. SåAm Ål öl ll Ale SangUHCHA slut AHOGFUAQUU.n