.ADADAD ———— DE TJUGOEN.: ) C Pariserskildringar af Scholl. (Öfversättning af Sigfrid Nyberg.) ANDRA DELEN. XI. Arbete och missmod. Vistelsen inom denna ofantliga arbetsplats blef nyttig för mig. Saturnin, som vid första anblicken ingifvit mig en viss farhåga, var ingalunda någon varulf. Han frågade mig vänligt efter sin gamle kamrat i arbete och tidsfördrif. Då för tiden hade Magloire varit skarans rolighetsminister. Jag återfann samma munterhet, som bland mina förra kamrater, under de korta rasttimmarne. Man skrattade, skämtade och tryckte min hand. Dessutom lofsade man mig så många öfverraskningar till Söndagen, att glädjen steg från mitt hjerta upp till mina ögon. Jag blef åter rask och hurtig, och mina tjugo år gjorde sig gällande vid beröringen med dessa öppna, broderliga naturer. Saturnin hade till en början kallat mig ,gröngöling, då han såg min häpnad öfver maskinerna. Men sedan han lemnat mig vinkelhaken och murslefven, som jag kände till, samt ställt mig till arbetet, som jag hade lärt, förklarade han mig vara en artist.