Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 april 1868, sida 2

Det utlåtande, i hvilket bankoutskottet afstyrkt alla vid denna riksdag väckta motioner om ändringar i hypoteksbankslagen, bifölls i Lördags afton at båda kamrarne, dock först efter temligen vidlyftiga debatter. I andra kammaren uttalade sig likväl en minoritet af 61 röster (mot 65) för en återremiss af den del af betänkandet, som afstyrker upphäfvande af det stadgande, som åt hypoteksbanken ensam förbehåller rättigheten att utgifra tryckta obligationer, grundade på säkerhet i jordbruksfastighet. Det var, efter hvad det ville synas, hufvudsakligen hr Hiertas framställning om det principielt oriktiga i detta stadgande, och om det våld, som dermed begås emot jordegarnes rätt att besörja sina lånetransaktioner på det sätt de funne för sig fördelaktigast, som samlade denna starka minoritet, oaktadt från andra sidan visades nödvändigheten af stadga i den lagstiftning, som en gång blifvit införd för hypoteksväsendet, samt upplystes, att hypoteksbanken under det sista året utlemnat amorteringslån till belopp af omkring tio millioner rdr och på vilkor, som näppeligen på någon annan väg under närvarande förhållanden kunnat betingas billigare eller ens så billiga. I ardra kammaren höjdes några röster för en återgång i lagstiftningen om fria räntan; men det sammansatta bankooch lagutskottets utlåtande, som afstyrkt de i denna riktning väckta motionerna, blef dock godkändt i denna kammare, likasom i den första, der ingen öfverläggning derom egde rum. Den lifligaste debatten under Lördagens aftonplena var emellertid den, som förekom i första kammaren angående de väckta, men af nyssnämnda sammansatta utskott afstyrkte motionerna om ändringar i lagstiftningen för enskilda banker. fverläggningen vände sig hufvudsakligen kring första punkten, deri utskottet afstyrkt förslaget, att ingen ny enskild bank hädanefter må oktrojeras med sedelutgifningsrätt, och att, när oktrojen för nuvarande enskilda banker upphör, sedelutgifningsrätten äfven för dem måtte upphöra. Det karakteristiska för den härom förda diskussionen var, säger A.-B., att flera af de talare, som understödde motionen, hvarken kunde uppgifva hvilka olägenheter, som uppstått af den nu i ämnet gällande lagstiftningen, eller sättet för deras afhjelpande; men det förefanns en allmän oro, och det måste finnas något, som ej var såsom det borde. Derföre skulle man begära en komit, som utredde saken. Diskussionen hade äfven sina pikanta momenter, såsom då hr Wallenberg, med anledning af hr Frisks ifrande mot de enskilda bankernas sedelutgifningsrätt, uttryckte sin förvåning öfver att höra sådana åsigter uttalas af denne talare, då man på hans ort för icke längesedan hade sådant behof af sedlar, att man fann sig föranlåten tillgripa ett nog ovanligt surrogat för sedelutgifningsrätt. (Talaren hänsyftade på de på sin tid ryktbara Friskska 5-rdrs-sedlarne.) Fn annan rolig episod var samme talares anhållan, att om en skritve!se till K. M:t i ämnet skulle aflåtas, man måtte bland motiverna intaga hr Schartaus ord, att de enskilda bankerna varit väl skötta, att de gagnat det industriella lifvet i landet och att de gjort nytta till och med åt riksbanken. Någon skrifvelse kommer dock för denna gång icke i fråga, ty kammaren biföll med 38 röster mot 24 utskottets afstyrkande förslag. Andra kammaren medhann i Lördags icke behandlingen af detta ärende. Utskottens verksamhet. Statsutskottet har i afgifna utlåtanden med vissa af fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagna vilkor och förbehåll tillstyrkt bifall till K. M:ts propositioner, angående upplåtelse till Stockholms stad af vissa kronan tillhöriga å Riddarholmen belägna tomtdelar, dels vid riksdagers hus för anbringande af kajbyggnad och hamnplats, dels vid riksgäldskontorets och riksarkivets hus för anläggning af en gångväg. Hr Hazelii motion om låneunderstöd för laga skiften i Norrland, är deremot af utskottet afstyrkt. Sammansatta bankooch lagutskottet har afgifvit memorial J 3, med förslag till ansvarighetslagar för riksdagens fullmäktige i riksbanken samt för ledamöterna i styrelserna för riksbankens lånekontor i orterna; och lyder den förstnämnda lagen sålunda: 1. Öfverträder eller eftersätter fullmäktig de pligter honom i sådan egenskap åligga, enligt rikets grundlagar eller de för förvaltningen af Sverges riksbank utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen eller de särskilda föreskrifter riksdagen eller dess bankoutskott meddelat; eller förbryter han sig eljest i utöfningen af sin befattning, straffas derför så, som i allmän lag om brott af embetsmän för hvarje fall stadgadt är; svare ock till skadestånd. 8 2. Riksdagen eller dess bankoutskott eller revisorer ege förordna om åtal för förbrytelse, som i Si sagdt är. Det åtal skall af riksdagens justitieombudsman anställas. Yppas anledning till sådant åtal under den tid, då riksdag eller dess revisorer icke äro församlade, ege ock då justitieombudsmannen att utan särskildt förordnande det åtal väcka. Fullmäktig, som varder under ätal ställd, afhålle sig från utöfningen af sin befattning intilldess målet blifvit genom laga kraft egande utslag afgjordt. S 3. K. M:ts och rikets Svea hofrätt vare laga domstol att åtal enligt denna lag upptaga och afdöma. Den, som med hefrättens utslag icke åtnöjes, ege att deröfver hos K. M:t i dess högsta domstol anföra besvär i tid och i den erdning, som för fullföljd af talan i brottmål i allmänhet stadgad är. Ansvarighetslagen för ledamöterna i styrelserna för riksbankens lånekontor i orterna är med nödiga redaktionsförändringar för öfrigt till innehållet med förenämnda likalydande. Andra kammarens tillfälliga utskott N:o 1 har hemställt: dels med anledning af hr Lefflers motion om upprättande af en bildningsanstalt för danande af lärare: att riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t framställa behofvet af en bildningsanstalt för danande af lärare vid rikets elementarläroverk med hemställan huruvida ej lämpligt vore att den ifrågavarande anstalten förlades till hufvudstaden, ställd under ledning af en för högst 5 år i sender anställd direktor, samt med anlitande i öfrigt för de speciella läroämnenas metodiska behandling af de bästa lärarekrafterna vid hufvudstadens läroverk, vare sig offentliga eller privata, hvilka lärare jemte direktor komme att bilda det kollegium, om tillika afgåfve kompetens, betygen för anställning vid rikets alla elementarläroverk, äfvensom med anhållan slutligen att Kongl. Maj:ts täcktes ill nästa riksdag härom framlägga proposition; dels med anledning af hr C. J. Bergmans moion om upptagande af fornnordiska språket såsom äroämne vid rikets elementarlärorerk; att riksdagen ville i und. skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att den fornnordiska litteraturen, emte lämpliga delar af den nordiska forokunskaen, måtte ingå i undervisningen inom elementaräroverkens mera framskridna klasser i sammantang med läsningen af dels modersmälets, dels de friga språkens litteratur. Andra kammarens tillfälliga utskott N.o 16 ar tillstyrkt antagande af första kammarens belut om ändring i gällande föreskrifter rörande iden för allmänna vägars lagning och grusning, ock med tillägg att de om vägsynerna utgående ungörelserna skola uppläsas två på hvarandra ande Söndagar, första gången minst 14 dagar öre syneförrätiningen, samt med den föreskrift tt de hvilkag vägar hafnnnita AFflna OÖLUHAA ut —