Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 april 1868, sida 2

TTAU IVO Omtalas, att den gamla utat Gottfrid af Bouillion år 1099 stiftade Heliga-grafs-orden skall återinföras. En af päfven tillsatt kommission af kardinaler har utarbetat de nya statuterna. Orden skall hafva tre klasser, och sjelfva ordenstecknet är ett stort rödt-emaljeradt guldkors, innefattadt af fyra mindre kors. Den latinske patriarken i Italien är utnämnd till ordens direktör och administrator och har erhållit fullmakt att utnämna riddare af den heliga grafven. Såsom påfven i en skrifvelse härom yttrar, hoppas han, avt odenna orden skall verka mycket godt för den katholska religionen i Palestina. Vi omnämnde för någon tid sedan, att en viss grefve E., som reste från Wien till Rom, blef arresterad i Florens, emedan han stämplat ijlegitimistisk och bourbonsk riktning. Italia meddelar nu, att man bland hans papper funnit åtskilligt, som upplyser om bourbonernas planer i Rom, och dessa sägas icke uteslutande hafva afseende på Italien, utan äfven på andra länder. I Catanea har man upptäckt en falskmyntareverkstad, der det fabricerades falska mynt med bourbonsk pregel och falska banknoter på 5 fr. Af de sistnämnde påträffade man 700 st. FRANKRIKE. I en korrespondens från Paris af den 30 Mars heter det: ,, Att utnämna Drouwyn de Llwys och Parieu i stället för Moustier och Duruy till kolleger åt Pinard; att sedan upplösa lagstiftande församlingen och låta de klerikala få välja en deras önskningar motsvarande lagstiftande församling: detta är den verkliga plan från det klerikala hofpartiet, som allt tydligare framgår, och som naturligtvis betyder förlängning af Roms ockupation ad infinitum samt Viktor Emanuels och ett kabinett Lamarmoras underkastelse för viljan i tuilerierna angående Kom. Desslikes åsyftas troligen med dessa åtgärder: ett kraftigare uppträdande mot Tysklands enhet och en uppmuntran åt tendenserna vid de sydtyska hofven; en förändring af Duruys system för undervisningsväsendet efter det klerikala partiets smak; koncessioner i prohibitionistisk riktning, m. m. De klerikala tidningarne fördölja nu icke längre dessa planer. Så länge likväl Rouller ännu är oumbärlig, skola de klerikalas stämplingar troligen ej lyckas; ty om äfven statsministern i den romerska frågan uttalat sitt jamais, så skall han säkerligen dock icke ställa sig till disposition afen majoritet i lagstiftande församlingen, som vore klerikalt och prohibitionistiskt sinnad. Hans innersta känslor och instinkter äro mot detta. Härmed är dock ingalunda sagdt, att icke de klerikala kretsarne uppbjuda all sin förmåga, för att visa kejsaren, att de redan äro herrar i landet och följaktligen hafva rättighet att taga i hand ,,rodret i det parlamentariska riket. Starkast är denna asigt representerad i senaten; efter påsk skall ett tillfälle der erbjuda sig att göra en demonstration i nämnde riktning, nemligen under den då inträffande debatten öfver en petition, angående det högre undervisningsväsendet. Ordet ,,frihet är i denna petition användt på ett underligt sätt, och Journal des debats yttrar med afseende derpå: ,Ordet ,frihet begagnas af de liberala i alla andra meningar, än dem, som språkbruket vet utaf ENGLAND. .Times innehåller en ledande artikel om lord Stanleys amendement angående den irländska kyrkofrågan, der det på slutet heter: ,, Ministerens uppgift är ingalunda lätt, och om den helt enkelt sagt detta rent ut och begärt tid till frågans ytterligare öfvervägande, så skulle väl knappast detta tal varit förgäfves förspildt. Men regeringen har slagit in på en annan väg samt sökt undandraga sig en kritisk ställning genom ett behändigt användande af tvetydiga ord, likasom om ett mäktigt rikes regering kunde vara lika föränderlig som scenen på en teater. Genom ett småaktigt beteende under omständigheter, som borde uppmanat regeringen till upphöjda åtgärder, har den nära nog förlorat det förtroende, som man borde hafra till den. Lord Russell har i öfverhusets möte d. 27 Mars återupptagit ett af sina älsklingsämnen, Alabamafrågan, och i ett längre föredrag sökt bevisa, att England, som år 1863 endast nödigt ville respertera neutralitetslagen gentemot Förenta Staterna, nu är i fara att gilva alltför mycket efter för dessa staters fordringar och derigenom förspilla en del af sin nationella värdighet. Lordkanslern besvarade den förre utrikesministerns tal med den anmärkningen, att det icke vore något skäl för den nuvarande regeringen att företaga en ny pröfning af Alabamafrågan i sin helhet, enär det förra kabinettet trott sig böra tillbavisa en del af Förenta Staternas förslag. ,Times för d. 28 Mars finner, att Russell i sitt långa tal uti ett ämne, åt hvilket publiken för längesedan börjat ledsna, icke förmått att belysa saken från någon enda ny sida. Tillfölje af ett fall från hästen har James Thomas Brudenell, earl af Cardigan, aflidit d. 28 Mars. Utanför Englands gränsor är han förnämligast känd som den tappre rytterigeneral, hvilken i slaget vid Balaklawa gjorde det på sin tid så c berömda anfallet med den lätta engelska ; brigaden. Men i England har hans lefL nadsbild måhända flera skuggor än dagrar. 1 Född 1797, ingick han i ötverhuset redan 1 1818. Såsom officer låg han ständigt i ä vist med kamrater och förmän, och sinai Vv Y E r I underhafvande misshandlade han. Underlet han hade ett befäl öfver 350 man, örekommo inom denna kår icke mindrel, in 105 krigsrätter under en tid af 2 år. en duell med en kapten Tuckett år 1840 saf anledning till en märkvärdig rättesång. Som medlem af öfverhuset måste ian för detta brott svara inför detsamma, tt fall, som under 60 föregående år ejlt nträffat. På grund af ett formfel vid be-n isningen blef han frikänd, hvilket af all-y nänna opinionen på det högsta ogillades, huru Tuckett endast blifvit obetydligt så-S ad. Lord Cardigan var dessutom hjelten s en mängd skandalhistorier. Som gene-: almajor deltog han i Krimkriget. Det sy ar varit en tvistefråga huruvida det ofannämnda djerfva anfallet hade sin grund verklig beräkning, eller i oriktig uppÅttning af en erhållen order. Hans stora