skap mellan alla tyska stammar, hvilket med andra ord betyder: en omorganisation af Tysklands politiska förhållanden på federativ basis, i motsats till den af Preussen åsyftade enhetsstaten. I en korrespondens från Dresden skildras i mörka färger de nuvarande förhållandena i Sachsen. Bland annat klagas öfver det preussiska förtryck, som tvingar konung Johan att finna sig i en 1 t S ) 1 I y IA mn preussisk prefekts rol. De yttre vänskapsbetygelser, som ega rum mellan de kungliga familjerna i Preussen och Sachsen, betecknas som komedi. FRANKRIKE. ,Etendard bekrältar, att regeringen s: fullständigt afstått ifrån att under innev. år låta förrätta nya val till lagstiftande församlingen. Af nämnde tidning vill synas, att man beslutat sig för detta, emedan det klerikala partiet visat håg för att i de nya valen rösta mot regeringen. ,Presse och , Libert vilja veta, att det manskap af marinen, som brukar åtfölja kejsaren på hans sjöresor, fått order att hålla sig färdigt, och man har deraf dragit den slutsatsen, att kejsaren vill besöka Algier, Konstantineh och Oran. På tal härom skrifver , Liberte: ,Det är likväl knappt att förmoda, att Napoleon III, sedan hans sednaste, så idylliska rundresa genom Algier icke lemnat den ringaste frukt efter sig, nu skulle visa sig för den decimerade befolkningen, för att mottaga dess förbannelse. Å andra sidan är det visserligen ett karaktersdrag af Napoleon III att göra offentlig bot för politiska synder, såsom t. ex. i Salzburg efter den mexikanska katastrofen. Det förslag, som keisaren efter sin resa i Algier offentliggjorde, innehöll mycket godt och var förestafvadt af renaste välvilja, men det motarbetades då af finansministern och den högre militären. Kejsaren lät då saken hvila, men det tillhör äfven hans egenheter att återkomma till sådane planer, som man förmodat honom för längesedan hafva afstått ifrån. Desto värre är det närvarande ögonblicket föga lämpligt att utföra stora ting i Algier. Dagens post. TYSKLAND. Om införandet af en ny kanon af svår kaliber till bruk om skeppsbord och till kustförsvar skrifves från Berlin: ,, Under loppet af Mars månad hafva på den härvarande stora artilleriplatsen blifvit anställda särdeles tillfredsställande försök med nya 96-pundiga kammarladdningskanoner. Det lärer äfven hafva lyckats att konstruera en för denna svåra kanon passande jernlavett. Uteslutande till skeppsbruk på däck är föreslagen en refflad mörsare af ny konstruktion, och om den visar sig ändamålsenlig, skola sådane mörsare af åtskilliga kalibrer införas i hela den preussisk-nordtyska, marinen, inclusive kanonbåtarne, Vid de stora fästningsöfningar, som i år skola ega rum vid Graudenz och Coblenz, skall man bland annat anställa försök med nya transportabla, af gjutstål förfärdigade pansarbetäckningar för kanoner. Om dessa visa sig användbara, skulle de komma att användas i stället för det så ofta svåra och tidsödande anläggandet af batterier vid belägringar, ech skulle tilllika komma att spela en vigtig roll vid försvaret af fästningar. De hittills anställda försöken med dessa pansarbetäckningar ha gifvit ett särdeles lyckligt resultat. ITALIEN. ,Corresp. italienne berättar, att den österrikiske ambassadören i Rom, grefve Orevelll, haft en privat audiens hos påfven, i hvilken denne oförbehållsamt yttrat sitt stora missnöje med Beusts politiska reformer. Det tillägges, att Crevelli hittills icke öfverlemnat sina kreditiver, utan fortfar att intaga en obestämd ställning, hvilket har den fördelen med sig, att han kan lemna sin post, utan att detta betraktas som en officiel brytning med påfvestolen. Det är icke heller sannolikt, att Beust skulle önska en sådan brytning; tvertom är det åtskilligt, som antyder, att han, specielt af undseende för kejsar Napoleon, skall söka tillfredsställa påfven genom andra eftergifter. I detta afseende är det icke utan intresse att erfara, det Beust genom furst Metternich upplyst franska regeringen om, att den österrikiska riksdagens beslut i konkordatfrågan ingalunda skall hafva inflytande på Österrikes politik gentemot påfvestolen. FRANKRIKE. Från Paris skrifves till, Hamb. Nachr.: .,Under det öfverallt i Frankrike en ny anda synes uppvakna och liberala tidningar uppstå, lutar: kejsaren alltmera till det klerikala partiet. Undervisningsministern Duruy har på grund af sina liberala förändringar vid undervisningsväsendet haft en hård kamp att bestå emot de klerikala. Man påstår nu, att det verkligen lyckats de sistnämnda att göra Duruys ställning vacklande. En framstående prelat, som står kejsaren nära, lärer hafva föreställt H. M:t fördelarne af ett förbund mellan imperialister och ultramontaner, och detta så, att Napoleon II omsider medgifvit att afskeda Duruy. Det heter, att han skall aflösas af sektionschefen i statsrådet de Parieu, som varit medlem af undervisningskomiteen i 1848 års konstituerande församling och derefter från 1849 till 1851 undervisningsminister. De Parieu anses som en moderat anhängare af det klerikala partiet. Man bör icke — — —2: — A5 — — — — —— (Mm ARR — ——— — — Ffa — — NPA — — S NCUD — W —O H —— — OQ BK AMA PA sl el ri lä r. fc ri JE h d d. m st d ri ol få lä el sl SC de til ri o0 på se 80 nj at ne be br ka m mi le; ifr Sv rä sti vå 80 va ler tit