Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 april 1868, sida 1

— Det vet jag ej. — Till hvem har ni lemnat dem? — Till en förnäm mans intendent. — — Han är troligtvis förälskad i er, och jag förstår — — — Denne intendents namn? — Surypere. — Och hans herres? — Lord Trelauney. — IIvad har han betalt er? — Åttiotusen francs, som jag var skyldig honom. Markisinnan kände sig ett ögonblick nästan förtviflad. — Ett fel är dyrt, hviskade hon för sig sjelf och aflägsnade sig. Denna afskyvärda industri, hvilken vi endast antyda — ty den tillhör dessa änmen som befläcka minnet, — utöfvas ännu i vidsträckt skala i Paris. Det är endast i Paris, som man kunnat falla på den ohyggliga tanken att sälja tystnaden. Samma afton undertecknades fröken Edwiges giftermålskontrakt. I baronessan de Remeneys salong voro sex lampor tända. Ett bord, på hvilket funnos några papper och ett bläckhorn med sin penna, antydde synbarligen notariens verksamhet. Adrien åtföljdes af sin moder, enka efter en brigadgeneral. Robert Kodom satt bredvid baronessan. Hans gråsprängda hår förlänade honom ett respektabelt utseende, som endast förnekades genom de oroliga blickar han riktade mot dörren. Det finns i verlden många dylika män med aktningsbjudande yttre, hvilka dock alltid tyckas vänta polisen.