Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 mars 1868, sida 1

Frän Norge. Correspondens till II.-T:n.) Christiania den 24 Mars 1868. Sedan mitt sörra bref afsändes, har döden ställt en af de förnämsta konkurrenterna till utförandet af Carl Johans-monumentet utom täflingen, och således återstå endast tvenne bildhuggare, nemligen professor Molin och hr Bergslien. Den norske bildhuggaren Borchs modell, som framställer konungen på en sig stegrande häst, ej olik czar Peters bekanta monument i St. Petersburg, anses nemligen så föga tilltredsställa alla konstens fordringar, att det ej kan bli fråga om densammas antagande. Då jag förra gången utförligare omtalat kritiken öfver Molins inlemnade skizz, vill jag nu i all korthet nämna några ord om Bergsliens. Denne konstnär har hittills endast lemnat mindre arbeten och dervid ådagalagt en temligen realistisk riktning, men tillika en viss kratt och energi i behandlingen, som låter ana, att han på det monumentala området skulle kunna försvara sin plats, likasom allt hvad han tidigare utfört visar den sanne och djupe konstnärn. Han har framställt konung Carl Johan hälsande, i det hästen stannas i moderat rörelse. Hela den fint utarbetade lilla modellen lemnar intrycket af ådelhet och plastiskt lugn. Enhvar, som är bevandrad i konsten, skall vid första blicken på de 8 insända modellerna nödgas erkänna, att ingen af konstnärerne träffat sin id på ett så lyckligt sätt som Bergslien. Konungen är framställd i generalunisorm; men hvad som alltid generat de konstnärer, hvilka skolat framställa konung Carl Johan, och icke minst Fogelberg, har varit den trekantiga hatten, hvilken alltid varit lika oplastisk och olycklig, vare sig att konstnärn låtit konungen behålla den på hufvudet eller hålla den i handen, hälsande folket. Efter mitt för