Blandade ämnen. Teateranekdoter. Då jag ännu var en fattig, ung flicka, anställd vid teatern — berättar hertiginnan af 8:t Albans — och måste sträfva hela veckan igenom för mina arma trettio shilling sterlins begaf jag mig en gång under ferierna till! ati gifva små gästroller. En afton då med i en pjes, der en faderoch g flicka fötöljdes af en hjertlös krem till och med hotar att kasta henne i framt hon icke kan anskaffa någon gg. Det var jag, som hade den unga, yHc.; kans roll. På det ställe, der den Umenslävege fordringsegarer hotat sitt offer med gäldstugan, hade jag att utropa: ,Ve, vel! ingen förhoppning mer! ... Jag eger ingen vän på jorden! — , Hvad? ni har ingen som kan gå i borgen för er, för att frälsa er från fängelset? — 5Nej, som jag sagt, jag har ingen! Knappt hade jag yttrat dessa förtviflade ord; förrän jag såg en matros sätta benen ut öfver balustraden af öfversta galleriet, uppe under taket, och med en ofantlig vighet ge sig att helt simpelt klättra ned från loge-rad till loge-rad, vidare taga några väldiga skutt öfver amfiteater, parterr och orkester, samt sålunda inom några minuter stå midt framför mig, öga mot öga. Jo! utropade han med ett det lifligaste uttryck i sitt öppna, solbrända ansigte, rjo. en vän skall ni äncå ha, arma, beklagansvärda flicka! Jag går i borgen för er för hvad som helst . . . Och nå, tillade han, vändande sig