Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 mars 1868, sida 1

något, — och jag har sluppit undan med fem månaders fullkomlig stillhet. Engelsmannen frågade allvarligt: — Har er älskarinna från ladugården låtit höra af sig under denna långa tid? — Min älskarinna har försvunnit och tagit med sig frukten af sitt felsteg. — Hon var vacker, — vi skola nog återfinna henne i skogen. Det värsta af alltsammans är, att jag derigenom gick miste om ett giftermål, som låg min far mycket om hjertat. Skandalen var stor der i trakten, och fröken de Charmeney, en mycket högdragen flicka, har begagnat tillfället och afbrutit sin förbindelse med mig. — Ni känner således markis de Charmeney? sade engelsmannen. tusan, — min en gång tillämnade svärfar! — Jag har ett bref till honom från en adelsman, som jag träffade i Vestindien. — Kommer ni derifrån? — Jag har tillbragt några dagar der, på hemvägen från Guyana. — Ni har således äfven varit i Cayenne? — Jag har gjort en tur omkring verlden för att bedöma det hela. Vår jord är inte särdeles stor! Man reser snart omkring henne. — Ah! och hur har ni funnit henne? I — Öfverallt detsamma. Hvita, svarta, gula eller röda, — så klaga menniskorna alltjemt. Det finns rika och fattiga, halta och puckelryggiga, flyktiga qvinnor och bedragna män. Jag har ätit middag hos konungen af i Dahomt, som visade mig ett sällsynt skå