uttalat den åsigt, att de med motionen afseddförändringar uti hvad som redan finnes stadgad kunde åstadkommas på långt enklare och mindr kostsam väg, nemligen genom kongl. skogsstyrel sens föranstaltande; så få vi härmed vördsamt anhålla: att kongl. skogsstyrelsen ville meddel: vederbörande skogstjenstemän sådana för ständiganden, att våra ifrågavarande förslag till hämmande af skogsåverkan i Norrlane måtte bringas till verkställighet; samt att kongl. skogsstyrelsen derförutom mått: lemna sådane nya föreskrifter i afseende på kontroll mot åverkan, att handel om Kongl Maj:ts ech kronans virke kan ega rum utan den fara för köparen, som nu förefin nes, att ofrivilligt upphandla virke, hvartil säljaren icke eger laga åtkomst. Om denna vår anbållan, af för oss obekant: skäl, ej skulle vinna något afseende, våga vi lik väl hoppas, att densamma skall med öfverseende upptagas. Det är nemligen för oss i egenskap a sägverksegare af icke ringa vigt, det ingen åtgärd försummas till hämmande af den skogsåverkan hvarför man så orättvist vill göra sågverksegarmoraliskt ansvarige, ehuru sågverksegaren ej skull kunna förebygga detta onda, utan att nedlägg: sina dyrbara inrättningar — ett offer, som, på samma gång det är så stort, att man icke rimli gen kan fordra det af den enskilde, skulle i grunt ruinera provinsens hela befolkning. Slutligen tillåta vi oss här upprepa vår förut uttalade öfvertygelse derom, att det verksammaste och kanske enda medlet till utrotande af åverkar och den demoralisation, som dermed följer, är at beträda en liberal bana vid utsyningarne frår Kongl. Maj:ts och kronans skogar, så att befolk ningen erhåller tillräcklig arbetsförtjenst vid der mogna skogens afverkning, hvartill finnes skogstillgång i öfverflöd äfven för en vida större befolkning, än den, som de tvenne norra länen för närvarande innehafva, och hvarigenom den afverkning, som hittills varit oloflig, blefve laga fång och ärligt arbete. Göteborg den 19 Mars 1868. James Dickson Co. Enär bilagorna Litt. B. OC. icke förut varit offentliggjorda i Handelstidningen, intagas de här: Litt. B. Till Kgl. M:ts bef:hde i Vesterboltens län. Uti vördsam inlaga till konungens bfhde af den 13 sistl. Sept. togo vi oss friheten att till konungens bfhdes benägna uppmärksamhet framställa åtskilliga förslag till förhindrande af skogsåverkan. Vårt uppträdande var föranledt deraf, att man syntes vilja göra oss hufvudsakligen ansvariga för den skogsåverkan, som inom Norrland varit så allmän, och vi ansågo våra ifrågavarande förslag hafva ill fullo motsvarat de fordringar man rimligen bort kunna ställa på oss; men då så icke är förhållandet, utan anspråkea på ätvärder från vår sida, till hämmande af rämnde broit, synas hafva blitvit ytterligare stegrade, så tillåta vi oss att ödmjukeligen inkomma med en ny framställning i ämnet. Vid all utsyning å oafvittrade skogsmarker anbringas kronomärket vid utsyningen sålunda, att ett märke sättes vid roten af hvarje utsynadt träd och ett märke omkring 2 alnar högre upp. Således finnes å det fällda träde: och å den deraf producerade ,,rotstock, i regel och då trädet icke varit skadadt upp till det öfra märket, alltid kronomärke anbragt. Men nu är det allmänt bekavi, dels att man vid sågtimmerhandel icke köper det fällda trädet helt, utan de derutur producerade timmerstockarne, och dels att man utur ett träd ofta erhåller mera än en, stundom till och med tre timmerstockar. Om man således också skulle kunna i allmänhet öfvervaka att man ej köper andra rotstockar, än dem, som äro lofligen afverkade, så är dock all dylik kontroll för närvarande omöjlig ifråga om andra timmerstockar, och dessa utgöra ingen ringa del af det virke, som af sågverksegarne inköpes. Efter en mycket låg beräkning kan man antaga, att hvart fjerde utsynadt träd lemnar mera än en stock; och — om man tager i betraktande, dels att åt oss såsom egare af Baggböhle privilegierade sågverk årligen utsynas 20,000 träd, hvaraf således skulle uppkomma, utom de märkta, 5,000 omärkta timmerstockar, dels att för nybyggarne och egarne af kronohemman och från de odisponerade kronoskogarne utsynas qvantiteter träd, hvilka lemna omärkta stockar i samma proportion och till hvilkas afhemtande man väl lär vara obestridligt berättigad, då man lemnat betalning för hela trädet, och det icke kan vara förenligt med god hushållning att i skogen qvarlemna en fjerdedel at hvad som är användbart, och dels slutligen, att inom Vesterbotten äfven finnas afvittrade skogsmarker, derifrån man kan inköpa lagligen afverkadt, omärkt virke, så förete sig uppenbarligen stora svårigheter att kontrollera, huruvida virke, söm inköpes, är lofligen oller olofligen afverkadt. På grund af hvad vi sålunda anfört och på det anmärkta svårigheten må, såvidt möjligt är, kunna undanröljas, få vi vördsamt hemställa, det konungens bihde täcktes vidtaga sådane åtgärder, att hvarje timmerstock, som produceras utur ett utsynadt träd, varder med kronomärke försedt; eller om svårigheter härvid skulle möta, att åtminstone uti syneinstrumenten antecknas det beräknade antalet timmerstockar af en viss längd, som utur de utsynade träden bör kunna tagas, hvarförutom vi anhålla, att konungens bfhde ville låta oss emot lösen få del af syneinstrumenten, icke serskildt för hvarje till utsyning berättigad person, utan i ett sammanhang för ett helt, af oss uppgifvet distrikt, derinom vi hafva för afsigt att verkställa timmeruppköp. Genom dessa åtgärder skulle vi, åtminstone så länge afvittringen inom Vesterbottens län och Lappmarken icke blifvit fastställd, blifva i tillfälle att hvad Baggböhle-verket angår mera noggrannt än hittills kunna kontrollera om de ess till inköp erbjudne timmerstockar äro lagligen afverkade eller icke. Göteborg d. 11 Mars 1868. James Dickson Co. Litt. C. P. M. 1856. Skogs-komitns förslag till förordning om skogarne i riket innehåller i 2 mom. af 2 , att, i afseende på afvittringar och nybyggesanläggningar i de sex norra länen, äfvensom beträffande de till vissa ändamål och inrättningar skedda upplåtelser af kronans skogar i såväl berörde, som andra landsorter, borde gälla hvad särskildt är stadgadt. T främota rummot är dat Sledes Konol hrofvet