Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 mars 1868, sida 3

ACIBITIU GäsdT ITUn UI. 19 1. HI. IIII K. 1 Göteborgs och Bohusläns eparbank i hr C. P. Blombergs hus vid stora Salutorget hålles öppen alla helgfria Lordagar från kl. 9—1 f. m. och 4—6 e. m. samt öfrige helgfria dagar från kl. 10—1 och 4—5. Göteborgs steds Folkotblioteh hålles öppet alla helgfria dagar från kl. 12—2 och teån 6— 9 e. m. Museum hålles öppet från kl. 10—3 och från kl. 6—8 e. m. — Läsrummet hålles öppet från kl. 10—1210 e. m. Musei bibliotek hålles öppet från kl. 12—1 middagen. Stockholm. Enkedrollningen har, med anledning af sin födelsedag den 14 Mars, låtit i Kristiania utdela följande gåfvor: till Eugenias stiftelse 200 rdr; till Magdalena-stiftelsen 200 rdr; till föreningen för qvinlig handtverksslöjd 100 rdr och tilllärarinne-seminariet 400 rdr. — Fröken Signe Hebbe har nu anländt till hufvudstaden. — Vid kgl. landtbruksakademiens sammankomst förlidne Måndagsafton förekom hufvudsakligen följande: Sedan efter f. d. statsrådet m. m. J. Wiern ett rum bland akademiens hedersledamöter blifvit ledigt beslöts att förslag till återbesättande af denna plats borde inom den 15 nästinst. April till akademiens förvaltningskomit ingifvas. Från rektorsembetet i Lund hade inbjudning ingått till akademien att genom deputerade deltaga uti firandet af universitetets 2:dra sekularsest, och uppdrogs åt förvaltningskomitten, med anledning häraf, att till akademiens nästa sammanträde framlägga förslag till nämnde deputerade. Redogörelse för de under sednare år vid landbohögskolan i Köpenhamn utförda praktiska fö sök hade från nämnde skolas föreståndare, professoren Jörgensen, till akademien blifvit insänd, och uppdrogs åt föreståndaren vid akademiens laboratorium att, efter tagen kännedom om denna redogörelse, meddela dess innehåll till akademien. Likaledes remitterades till granskning och utlåtande af akademiens ledamot, professoren Edlund, från Kalmar läns södra hushållningssällskap inlemnade meteorologiska observationer från landtbruksskolan å Ryssbylund. Akademiens sekreterare anmälde en nyligen utkommen s. k. kalender för Nyköpings län, hvilken, såsom lemnande en fullständig statistik öfver länet, syntes vara förtjent af synnerligare uppmärksamhet, och remitterades densamma, med an ledning häraf till granskning af föredraganden på akademiens statistiska afdelning. Uti ett från professoren Miiler till akademien ingånget bref fästade bemälde professor ånyo uppmärksamheten på de fördelar, som äfven för svenska landtbrukare vore att hemta af odling af hvitbeta, samt denna rotfrukts förädling till socker eller bränvin. För att förstanförde näringsgren skulle kunna äfven i Sverge ernå någon utveckling, ansåg brefskrifvaren dock att en 10-årig skattefrihet vore ovilkorligen af nöden(!) under det att n. v. beskattningssätt å bränvinstillverkningen icke lade något hinder i vägen för nämnde rotirukts förarbetning till sprit. I sammanhang härmed dels anmälde akademiens sekreterare att han till gagn för dem af landets jordbrukare, som skulle vilja gö försök med odling af hvitbeta författat en kori tad beskrifning ötver de förfaringssätt, som de borde följas, dels redogjorde han för de förhållanden, hvilka under denna odling kunde antagas blifva lönande, dervid framhållande att man ingalunda finge antaga, det rika skördar af sockerbetan vore genast eller å hvilken lokal som helst att emotse, äfvensom att denna rotfrukts odling i den styfva leran uti Mälardalen eller kring Upsala i allmänhet ingalunda vore tillrådlig. Det vore hufvudsakligen med anledning af de verkligen stora svårigheter, som företedde sig innan någon betydligare produktion af betan skulle kunna åstadkommas, som tal:n vid innev. Riksdag väckte motion om beviljandet af 5 friheisår för nyanlagda sockerbruk. För önskligheten, ja rent af nödvändigheten () af en dylik skattefrihet uttalade sig äfv frih. ÅA. C. Raab och presidenten Åkerman; hvilka dock ville hafva nämnde frihetstid utsträckt till minst 10 år(sic.), och ansågo de, att en beskattning af betsockertiliverkningen, innan ännu någon sådan vid mer än en enda fabrik förefunnes, vore att i sin uppkomst helt och hållet hämma utvecklingen af denna vigtiga industri. Intendenten Dannfelt meddelade detaljerade sifferuppgifter från en välskött betsockerfabrik i trakten at Magdeburg, dermed afseende att på samma gång åskådliggöra de vackra resultater, hvilka genom nämnde industri kunde vinnas, som ock de vilkor, under hvilka sådant vore möjligt, och hvilka, enligt talarens åsigt, ännu på mycket få ställen inom vårt land kunde uppfyllas, hvadan han varnade för, att genom lockande förespeglingar inleda landtmannen uti ett företag, som ertordrade stora resurser, och hvarigenom det vigtiga målets vinnande mera skulle motarbetas än befrämjas. Sistanförde talare redogjorde derefter för resultatet af Danmarks export af slagtboskap till Storbrittanien under sistlidet år och derunder vunna erfarenhet. Antalet af exporterade djur hade ej obetydligt nedgått mot det under närmast föregående år, äfvensom försäljningspriset i medeltal varit lägre. Detta sednare hade för jutska oxar utgjort under år 1866 8 rår 75 öre pr 20 sv. fl. hvaremot under 1867 blott 7 rdr 65 öre. Totalförlusten af djur å de fartyg, hvilka varit åtföljda af konduktörer, hade uppgått till 0,26 procent af nötboskap och 4,13 procent af får, — detta sednare vid en enda synerligen ogynnsam resa under senhösten, — hvaremot namnde förlust å de af konduktör icke åtföljda fartygen varit vida högre, ja under en resa 20 procent af samtllga medförda djur, under en annan 50 procent gått förlorade, till ej ringa del genom vederb. vårdslöshet. Med anledning af dessa och andra skäl ansågs anställandet af konduktörer under transporten fortfarande vara synnerligen önskvärdt och af behofvet påkalladt. De danska konduktorernas rapporter förordades såsom genom sin fullständighet synnerligen lärorika och förtjenta af efterföljd af vår exportkonduktör. Af desamma framstode att medelpriset å slagtboskap hade under ifrågavarande år varit högre i Edinburgh och Newcastle än i London, hvilken sistanförde marknad deremot företedde färre fluktuationer och derföre älven vore säkrare för exportören. Genom meddelande afj kostnadsräkningar från olika salesmän framhölls den betydliga olikhet, som i nämnde hänseende förelunnes, uppgående ända till 50 procent. Från redskapsutställningen vid sednaste smithfieldexposition i London anfördes bland annat en apparat r torkning af bryggardraf, hvarigenom nämnde värdefulla tödoämne kunde äfven under längre tid förvaras. Såsom bevis på de låga pris, som genom en stor omsättning blefve möjliga, omnämndes en 3 hästars ångmachin för 450 rdr rmt. Omsättningen af åtskilliga landtbruksredskap hade ock ernått ett omfång, som gränsade till det otroliga. 838 funnes nti onoleka 3Karhrnkscän-nshkanafe tid