DE TIUGOEX.) Pariserskildringar af Scholl. (Öfversättning af Sigfrid Nyberg.) FÖRSTA DELEN. Efter tolf månader tillade jag fem dagar för de trettioen och afräknade en dag för månaden Februari; sålunda kan jag med visshet säga er den tid, som har förflutit, sedan Robert Kodom lät begrafva mig lefvande. Jean kunde ej underlåta att beundra ihärdigheten hos denne man, som under så många år ej visat nedslagenhet under ens ett dygn. Han frågade honom: — Hvad har då uppebållit er? — Tron, svarade ungraren. Mellan dessa båda män, sammanförda af så besynnerliga händelser, utbyttes långa samtal och rörande förtroenden. Jean, redan undervisad genom sina resor, kände sig dagligen allt starkare för det verk han hoppades fullborda. Emellertid följde timma efter timma, och ingenting inträffade. — Ni har nu varit här i fem månader, sade Magyaren en dag till sin medfånge. — Det är i dag den 29 April 1854. Jean sänkte sitt hufvud. — Hvad har det blifvit af Louise? hviskade han. — Alskade syster, hvilken ännu a Sa H-T N.o 65.