Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 mars 1868, sida 1

a ening med en fullkomlig vindstilla i hö ngrad bidrog att göra promenaden ange rnäm. Efter en kort utflygt i omgifnir -s garne styrde vi kosan inåt staden, so! nu börjat vakna till sitt alldagliga li PVattenstrålarne öfverforo gatorna för af rrenskölja dem, fönstren putsades utvän -digt, under det man inuti butikerna de korerade desamma med profver ur de rik I förråden. De törsta, som öppnade sin lokaler, voro bagare och värdshusidkare De förut så öde gatorna hvimlade snar at menniskor, och omkring kl. 8 var all -si full verksamhet. . Baltimore har omkring 200,000 innevå nare. Gatorna äro från 50 till 100 fo breda. Byggnaderna, som i allmänhet är suppförda af tegelsten, med granitelle I marmorgrund, förete uti arkitektoniskt hänseende intet anmärkningsvärdt. Norra delen af staden gör dock härifrån ett undantag, alldenstund der, de sednare åren, en hel del vackra och smakfulla privathus uppförts. Staden grundlades år 1729, och år 1765 funnos endast 50 byggnader. Stadsprivilegier erhöllos törst 1796. År 1814 gjorde en 12,000 man stark engelsk här, under lord Ross, ett anfall på staden. I December samma år stormades af engelsmännen fort MHemy, men fienden tillbakaslogs af fästningens befälhafvare, majoren Armstead. Till minne af den hjeltemodige krigaren restes ett monument, som ännu i dag anses för en af stadens prydnader. Inder sednaste kriget gjorde sig Baltimore bemärkt för sin tvetydiga hållning soch betraktades som ett rebellnäste. Handel och rörelse äro på långt när ej så lifliga som i de stora städer jag förut besökt, utan inskränker sig kommersen här mest till platsaffärer. Lagren och butikerna förete på långt när ej den rikedom, som utmärker Newyorks och Chikagos — med ett ord: man var uti en stor småstad. Bland stadens märkvärdigheter förtjenar i främsta rummet Washington-monumentet att omtalas. Det är en kolossal staty, rest öfver den store statsmannen, republikens grundläggare. Sjelfva grunden till monumentet består af en stenfot, som är 50 fot i fyrkant och 20 fot hög. På denna reser sig en dorisk pelare, 180 fot hög, på hvilkens topp sjelfva statyn är placerad. Inuti pelaren befinna sig 200 trappsteg, hvilka leda upp till en balustrad, som löper omkring pelaren och hvarifrån man har en vidsträckt utsigt öfver nejden. Midtemot detta monument är nu en storartad bildningsanstalt the Peabody Institution, ett slags högre undervisningsverk med aftonskola och föreläsningar. Detta är en skänk till staden af den sosterländske man, hvars namn byggnaden bär. Vi inträda och se en stor, hög och ljus föreläsningssal inrättad på ett i allo utmärkt sätt. I fonden är en talarestol och för åhörarne äro amfiteatraliskt ordnade sittplatser. Öfriga lokaler äro alla likaledes förträffligt inrättade för sina ändamål. Härifrån göra vi ett hastigt besök uti katolska katredalen, underrättas om att här befinner sig den största orgel i Amerika med respektive 6,000 pipor samt att kyrkan eger tvenne värdefulla målninga, föreställande ,,Jesu nedtagning af korsetk, skänkt af franske konungen Ludvig XVI, samt ,,S:t Louis, begrafvande sina offic-rare och soldater, som fallit framför Tunis, skänkt likaledes af en fransk konung, Carl X. Staden eger dessutom omkring 30 kyrkor, hvaribland ett Svedenborgiskt kapell. Vi begifva oss nu till hamnen. Hvad som genast faller i ögonen är den stora mängd af större och mindre segelfartyg, hvilka här ligga förtöjda, alla lastade med estron. Vid närmare efterfrågan befinnes, att detta utgör en stor exportartikel för Baltimore, och att man försänder dem i betydliga partier till alla unionens delar. Jag minnes nu också mycket väl, huru i de flesta städer annonseras om friska Baltimoreostron. Är läsaren vän af denna delikatess, begifva vi oss omedelbart till en i grannskapet belägen ostronsalong. Vi taga plats vid en stor marmordisk, der gästerna, dels med och dels utan hufvudbonader, sitta på höga stolar. Man frågar strax, om det skall vara ,naturel, kokade eller ,,steamed oisters. Vi föredraga den förstnämnda sorten, och vår hvitklädde kypare bakom disken öppnar ofördröjligen så många vi önska konsumera. Gästerna synas mest förtära utaf de s. k. steamed oisters, hvilka prepareras på en i närheten befintlig koleld, der de igga tills ostronet öppnar sig, då det sväler ut och får en egendomlig smak, hvilken tterligare förhöjes genom tillsats af nåson sås, ättika eller citron. Så serveras lagligen flera hundra gäster; dukade bord och servietter komma här ej i fråga. Fram på dagen gjorde jag besök hos n slägting, hvilken för 30 år sedan varit på visit i Sverge och derunder uppehållit ig såväl i Stockholm som i Göteborg. Mannen lefde nu som kapitalist, hade sluat sina affärer och dragit sig tillbaka till amiljelifvets lugn. I sällskap med honom hade jag nu nöet att få närmare lära känna det amerianska familjelifvet. Jag infördes i många Iskliga och gästvänliga hem. Bland iaktagelser jag gjorde af allmännare intresse ar äfven den, att man öfverallt hade en hatvdhlae UACAAA 1 Pa han Anne 2—— OS CE2