Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 mars 1868, sida 3

Lkonomiskt. Ersarenhetsrön om midsommarsräg. Om detta sädesslag bar ,,Sk. Telegrafen at en villförlitlig person, som dermed experimenterat, erhållit följande benägna meddelande: ,,Det torde ej vara ur vägen att fästa allmänhetens uppmärksamhet vid ett nytt sädesslag, som utan tvifvel har en framtid för sig äfven i våra orter. Detta sädesslag är den så kallade midsommarsrågen, äfven tufråg kallad. Fördelarne af att tillegna sig detta sädesslag äro stora och iögonenfallande. Den utsås, denna rågart, vid midsommarstiden. deraf den fått sitt namn. Den har den egenskapen att i vida högre grad än den vanliga rågen buska sig, till följd hvaraf vida mindre qvantitet åtgår till utsäde. Man anser 12 å 15 kappar tillräckliga för ett tunnland, då af vanlig råg anses ätgå 24 å 39 kpr. I Augusti har den nysådda midsommarsrågen så uppvuxit att den lemnar en skörd af grönråg till foder och, sedan första skörden är tagen, lemnar den ytterligare i Sept. eller början af Okt. ny grönskörd eller ett godt och ymnigt kobete. Trampning anses ej skadlig för den, så framt ej marken är allt för vattensjuk. Den uthärdar vinterkylan lika väl som den vanliga larsmessorågen, blommar något sednare än denna, men är färdig till skörd samtidigt med densamma. Hvad skörden beträffar är den lika gifvande. Den som nedskrifver dessa rader har under sistlidna dåliga rågår på 11; tunnland ordentligt gödslad sandmylla skördat 12 tunnor midsommarsråg, efter 22 kprs utsäde, då 1 tunna vanlig råg utsådd på lika stor rymd ej lemnade mera än 8 tunnors afkastning. Halmen var fullt 14 aln längre på midsommarsän på larsmessorågen, men något finare. På flera ställen å denna ort har under det sista året försök blifvit gjorda med denna rågart, och försöken utfallit till skördarens belåtenhet. A2 —