Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 mars 1868, sida 4

INTYG: Till Styrelsen för Göteborgs Pudrett-Bolag! Den af mig inköpta pudrett har blifvit använd på följande sätt: 17 Till öfvergödning af gräsvallar, med utmärkt godt resoltat: dock bör öfvergödningen ske tidigt på våren, ef:er betning eller sedan första grässkörden skedt; 2) för rotfrukter med 10 centner pr tunnland i förening med annimalisk gödsel med särdeles god verkan; 3) som öfvergödning af hvete på lermylla mindre fördelaktigt; 4) vid rågsådd med 8 centner pr tunnland med temligen godt resultat. Jag rekommenderar pudretten särdeles till öfvergödning af gräsvallar. Lidköping Gammalstorp i Febr. 1868. A. J. Wästfeldt. Pudretten bar blifvit använd bufvudsakligen å lättare jordarter (sandjord och Jäulera); har begagnats: för rotfrukter och andra foderväx er med från 10 til! 15 tunnor pr tnid, för höstsäde i vallbrått äfven 10 a 135 tunnor pr tnld. För rotfrukter och tidigt sådda grönfoderväxter i allmänhet bar pud-ellen, isynnerhet den sednare tidens tillverkning, visat sig sördeles passande; dock finnes nödigt att jemte pudretten använda sur fosforsur kalk med 1 å 2 ctr pr tald. Giästorp Såtenäs i Januari 1868, Ivar Kylberg. . Under loppet af sistförflutna 3:ne år har jag användt åtskilliga qvantiteter af den pudreit, som tillverkas vid Göteborgs pudreubolaes fabrik, hu vudsakligast vid odling af radsådda bönor, med 6 a 8 tunnor or inld. då gådvingsämnet blifvit utströt i gödselaran. Resultatet häraf har blifvit ganska tllfredss a lange, byadan jag kan till hvarochen iordbrukare, om har ti od!ing af bönor passande jordman. rekommendera dettas sätt ali använda pudrett. Afven har jag sisthden höst begagnat af samma gödningsämne till odling af hvete med cirka 16 tunnor pr inld. Att döma efter sädesb åddens utseende, synes det äfven bärå göra god verken i Enär den pudre.t, som nu af nämnde bolag tillverkas, nästan uteslutande tillredes af dels osl-ckt, dels nydkäckt kalk samt latrin, torde den böra anses vara af så god och intensiv beskaffenhet, som pudrett kan as. Kastellgården i Februari 1365. 0. J. Kuman. Till svar å ärade sri,etsen får afgifvas oöljande: Till ett ält rotfrukter om 4 told med ungefär lika jordmån, nämligea backig sandblandad lermylla vf lätt beskaffenhet, användes pr tonaland25 le. svafvelsyradt benmjöl 25 rdr och 5 12. peru guano 12 idr, alltså 37 rdr pr tunnland, på de öfriga 3 topnlanden användes, pr told räknadt, 13 127. svafvelsyradt benmjöl 13 rdr, 13 tunnor pudrett 25 rdr och 5 ler. goano 12 rdr, summa pr inld 50 rdr, alltså 13 rdr mera gödningsämve pr tnld än det första tmdet uan pudrett. Sådden af rofiröet skedde samtidigt å hela fältet. Vid första gallringen af rofvorna märktes genast att 3 den delen af fältet, der pudretten bbfvit använd, rosplantorna voro mera utvecklade och hade ett fördelaktigare utseende än å stycket näst intill, der ingen pudrett blifvit begagnad. Samma fördel, med hänsyn till blastens fördelaktigare utseende, visade sig äfven under hela växtperiodea. Någon märkbar skillnad å rotknölarnes storlek å de olika gödslade delarne af iältet hade man svårt att med bloua ögat kunna iakttaga: likviss tyckte jamig märka vid skörden finna en jemnare a asming . det pudretten blifvit använd, som vä! betalade den större gödningskostnaden. På unge. ar fyra told af förra årets träda, som tidigt på våren gödslades med vanlig kreatursspillning, utsåddes, jemte vickerhafre till gräsfoder, 15 tunnor pudrett pr tunnlandet. Då på ett stycke af samma jordmån, som samtidigt blef gödsladt med unge r samma qvantitet kreatursspillning, men med ingen pudrett der vickerbafre till grönfoder blef utsådd, är det mig ett nöje att kuana vitsorda pudrettens fördel, hvilken var så i ögonen fallande, aut resultatet i sanning var förvånande. Lilla Edet Ström i Januari 1868. Oscar Evers, År 1863 på hösten använde jag för rågsådd och igenläggning till gräs å 2:ne tnlds areal, bestående af mossjord på lerbotten, 20 tunnor pudrett pr tuid; gödslingen verkställdes omedelbart med sådden uader gynnande omständigheter, och visade sig rågbrädden lka frodig med den, bvilken befanns å samma gärde gödslad med vanlig spillning; såväl sädesskörden 1866 som grässkörden sistlidet år utföll å dessa 2:ne tnla fullt jemtörlig med grödan å föruinämnda gärde. Af intresse skall det blifva få utrönt, huruvida någon kraft af pudretien återstår under de följande 2:oe år, som jorden kommer att ligga i vall. Flera år har jag användt pudrett till rotfrukter, och sednast förliden våför rofvor och kålrötter, hvartill jag förbrukat 10 tunnor pr imd med gödsling i drilien. Afkastringen bar utfall mycket olika, och som bidragande orsak härtill bar jag avew vara, huruvida nederbörd eller ej inträffat kort e ber säddeu. Har det förra egt rum, så har plantan tidigt skjutit och skörden blifvit både jemvare och rikare än i mo satt fall. Den erfarenhet jag rönt af att använda pudrett, är af hvad jag ofvan anfört jemtöte!sevis så ringa, men dock för mig tillräckligt tillfr Åsstäande, och då det för öfrigt blifvit mig bekant, att pudre beredning--Dolaget vidtagit åtgärder för att erbåla en ännu kraftigare va bar jag anledning tro att densammas fördelaktiga anvä dande skall biifva erkändt af hvarje jerdbrokare. som vet att rätt använda den. Göteborg Kolltorp i Febraari 1863. P. Virgin. Den af undertecknad förliden vår reqvirerade pudrett blef använd med 15 tunnor pr told till rofvor på lös svartmylla, hvilande på kalkberg, och blef rofskörden fullt jemförlig med på samma soris jord, gödslad med ful! gödning animalisk gödsel, och blef skörden 150 tunnor på tonnlandet, och var detia för min de! det vackraste resultatet jag haft af Göteborgs f-brikat. Jag kan således icke annat än rekommendera detta gödningsämne, synnerligast för rofvor på den lösare jorden. Falköping Gudhem i Januari 1863. J. Stenbäck. Till de många intyg från jordbrukare, som begagnat Göteborgs pudrettakuebolags fabrikat, många i större skala och till flerfaldigt bruk, torde äfven undertecknad å bilägga det erfarenhetsrön jag under förlidet år haft ullsälie iaktlaga vid rotfruktsodling. Potatis och hålrötr, endast gödslade med detta fabrikat, och god, ades till samma slags rotfrukter med animalisk gödsel, visade eaabanda frodigbet i växtlighet och likadan asbasining som de secnare. Hvad potates särskildt angår, hafva dessa mindre angripits af den härjande pesten torrötar. Göteborg Mariehom i Januari 1868. J. von Holten. Den af mig förlidet år inköpta pudrett bar blifvit anom bigödningsämne dels på rot2ukler, deis på trädeslältet för rår, och med 50 a 60 tunnor pr inid. Alkastningen af ofrULZeraa har varit klen, men måste jag till stor del tiliskrilva detta såsom eu följd af den kalla och förmycket regniga sommaren, äfvensom alt jorden var i bög grad besvärad af qvickrot. Råghrådden visade sig deremot i höstas Jofvande. mia omdöme om fabrikatet i öfrigt är det: att det måste vara stor fördel att såsom bigödningsämne använda det på jordmån med mylla, som lider brist på kalk, likasom på lerjord, hvarmed förbållandet är enabonda. Göteborg Kilanda i Februari j 68. rik von Sheeie. Af den pudrett jag förlidra år erhöll från Göteborg, användes cirka 90 kubikfot i förening med cirka 1 060 å 1.200 kubikfot stallgåofvor vid urmikultur. och aoser jag nesu ddc till den för rolvor rliden sommar min ma väderlek, fullt ilfredsställan mindre försök gtordes, då lika delar sp eu på lika areal uisäddes, och hlef af ulngan fär lika stor, Jordmånen, varpå p en blifvit använd, är svartmylla på schifbotten, och anse den såsom kalkhaltig, för dylik jord, särdeles förmånlig, hvarför jag ämnar att använda den fortfarande, såväl för rofvor som klena böstsäden. skofde K Kyrkedo i Januari 1868. C. B. Smedmark. Våren 1866 använde jag 40 tunnor pudrett till 10 tunnor potatisutsäde på sandblardad lerjord, hvilket resultat blef 100 tunnor frisk, god och välsmakande potatis till skörd. I Samma vår användes äfven 5 tunnor pudrett till öfvergödning å hvete, såddes på 1 tunn and lerjord sem på våren befarades att det skulle totalt utgå, men lemnase till skörd 6 tunnor. Samma vår utsåddes i hvetet klåveroch annat gräsfrö, som lemnade året derpå en utmärkt, skord, när andra vallar, som voro igensädda samma år söm den, der hvetet var, lemnade under medelmåuan. Våren 1867 användes 17 tunnor pudrett på 3 tunnland lerjord, bvarpå såddes vicker, som användes till grönfoder, och der fann jag otrolig verkan af pudretten. Det resultat jag funnit angående pudrett är: att tll öfvergödning på svaga höstsäden på våren är den utmärkt; äfvensom till rotfrukter i allmänbet är den särdeles passande. Skösde, Varola Storegården i Februari 1868. H C. E. Hallenström.