Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 mars 1868, sida 3

hon hel såkert visa, att hon förtjenar hvad bo ekar henne. Vi b. det soregående antydt, avt denna bok ing luoda är hvad dess titel angisser, liksom se: lär vara en egenhet hos imfattarev, alwänhet taget, alt gifva sina arbeten mindre tämpliga titlar. Långtifrän alt vara a qvinnans histuria är denna bok endas: e framställning af den franska qvinnans nuvarande ställning inom familjen och anom samhället samt af författarens åsigter om de lämpligaste medJea att förbättra densamme och afhjelpa de talrika och baklagensvå la missförhäladdea, hau skildrar. Pär och der iaflätar förf. kortare his oriska öfversigter i afseende på en eller annat af de sidor af avinnans ställai . som hin sålunda benandla; han mweddear te indiska, de forng-et ska och de fonromerska lagarne rörande qvinnans rättighete eller, rättare sagdt, rörande mannens och samhällets rättigheter öÖlver benne. Men om qvinnans ställning i de alkraflesta af det nyare Earopas länder lemnas ingen upplysning. Om heanes lif och rättigheter i England, Tyskland, Italiev, Spaniea, Ryssland, Skandinaviea m. fl. Jäader nämnes ick Jet ringaste, och rörande hennes ställning i Förenta Staterna yitras blott, att hon ej at wännerna ullåtes att göra uppköp på orget, då dock dena är af den art, att den borde på det högsta intressera dem, som aitälska tör en förbättring af qvinans sociala förhållanden. Den berömda amerikanska läkarinnan miss Elisabeth Blackwell omnämnes visserligen, men utan uppgist af hennes nationalitet, och i sbället för att meddela, att hon föranledt inrätsandet af en medicinsk bildningsunstalt i Newyork, anför föri. blott, att hon erhållic tillstånd att praktisera såsom läkarinni —-England. Det bebötver väl näppeligen framhållas, att det är en stor brist hos t arbete af detta slag, att det innehåller niet om de vidsträckta rättigheter lagarne ch den allmänna opinionen i dea stora transaslantiska republiken inrymt åt qvinnan, och intev om det sätt, hvarpå hon hittills begagnat sig af dessa ättigheter. Hvad öfversättninge angår, så förekommer visserligen en och annan gallicism, menlvarken denna omständighet eller in, att Turdus Merula sparat alltför mycket på kommata, skall hindra oss från att egna den vårt erkännande såsom särdeles tmärkt i sitt slag.