Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 mars 1868, sida 1

märkvärdiga saker, chevalier? frågade bankiren Robert Kodom. Pendylen slog just det törsta tolfslaget. — Jag skall tänka efter, sade chevalier, i det han såg sig omkring. Derefter vände han sig till baronessan och fortfor: — Går er pendyl bra, madame? — Mycket bra. — Jag skall stanna den. Herr de Pulnitz utsträckte handen mot pendylen. Hammaren, som just slog det femte slaget, nedsjönk mot klockan med ett matt ljud; man hörde ett knastrande i verkets inre, likasom hade någonting brustit, och de båda visarne nedfollo på urtaflan. En känsla af fasa genomilade alla dessa sköna damer, hvilka hade smålett nyss förut. — Det är högst märkvärdigt! mumlade bankiren. — Det är tvärtom mycket enkelt, svarade herr de Pulnitz med ett leende, som visade hans hvita, spetsiga tänder. — Min kollega Home, ett amerikanskt medium, anser detta försök som en småsak. — Men ni har ju lofvat oss en magnetisk seance? Ja visst. — Behöfver ni ej dertill ett subjekt? — Ah, det skola vi nog finna här i huset. Bland dessa damer finnas några, hvilkas nervsystem redan är beredt derför. För öfrigt skola vi snart få veta det — — Chevaliern visade på ett litet rund bord, som uppbar en bricka med lemonadglas. — Tag bort denna bricka, sade har