Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 mars 1868, sida 1

XXIV. Poeten uppträder åter. Det var den 15 Januari, klockan på natten. Kölden var bister, och et lager af snö och is betäckte stenläggningen. Louise ilade bort emot champp Under inflytelsen af den magnetiska sömnen, sväfvade hon fram mellan de glatta allterna. Stjernorna gnistrade på det blå himlahvalfvet; omkring henne utsträckte de aflöfvade träden sina svarta, krokiga grenar. Louise skyndade alltjemt framåt. Bakom henne skymtade två skuggor. En lång, mager karlfigur, och en ohygglig käring, klädd i lumpor, med en korg på ryggen och en krok i handen: Dessa två personer, hvilka tycktes hafva lurat framför madame dr Remeneys hotel, hade följt efter Louise. Karlen var ingen annan än Poeten, som vi redan hafva lärt känna på Carapaternas värdshus; qvinnan var synbarligen i sällskap med honom. — Det måste ske innan hon kommer fram till Place de la Concorde, sade Poeten, — om hon hinner dit, så äro vi kuggade — — — Marsch pannkaka, sade lumpsamlerskan, du skall göra det. — Fan så trefligt, sade Poeten, förarsad: jag har redan två gånger stått på näsan, och mina fötter äro förfrusna. — Kantänka, sade lumpsamlerskan med ett hiskeligt grin, du är väl rädd att du lånar? (Forts.)