99 C 82 — i Liguriska hafvet. Korrespondenten påminner om, att Förenta Staterna redan för två år sedan ämnade af Grekland köpa ön Milo med dess präktiga hamn. Efter korrespondentens äsigt beror denna önskan af Förenta Staterna på rivaliteten med England och Frankrike, samt på Suezkanalens anläggande. Förenta Staternas regering går nemligen ut derifrån, att öppnandet af denna kanal och det herravälde öfver Röda hafvet, som England säges vilja försäkra sig om genom att hålla sig sast i Åbyssinien, allvarsamt hotar Förenta Staternas handelspolitiska intressen. Från Mexiko skrifves den 5 Januari: Det nya året har börjat. Den konstitutionella ordningen är återställd, och Juarez, som med öfvervägande majoritet blifvit återvald, har intör nationalförsamlingen aflagt löftet att troget upprätthålla författningen (eden är nemligen afskaffad). Sebastian derdo de Tejada, som blifvit vald till vicepresident, aflade älven sitt löfte, och derpå följde presidentens tillträdestal, som besvarades från kongressens sida. Med detta formliga konstituerande af statsmaskinen skola de många statsaffärerna på allvar och utan den skarpa oppositionen af det progressiva partiet taga sin början. Vigtiga saker stå på dagordningen: statshushållningen, krigsväsendet, justitieförvaltningen, 0. s. v. Pressen behandlar dessa frågor med mycken frimodighet och — man kan icke förneka det — med framåtskridande. Man går skarpt på lifvet det olyckliga systemet af indirekta skatter och titlar inom landet, och redan hafva i kongressen förslag blifvit inlemnade för deras afskaffande. De insigtsfalla männen af det liberala partiet inse väl, att en förbättring i landet endast är att hoppas genom moralitetens höjande och folkundervisningens förbättring. De grundade en förening för framåtskridandet, som hastigt framkallade silialföreningar, och i hvilka föreningar antalet af medlemmar dagligen tillväxer. Det synes emellertid, som om revolutionernas kroniska onda aldrig skulle kunna läkas. I åtskilliga stater voro vissa partimän missbelåtna med valen till de högsta statstjensterna och sökte insätta sina kandidater med väpnad hand. Så i Tabasco, Durango, Sinoloa. Specielt i Mazatlan Åra svåra ercesser förefallit, vid hvilka flera personer förlorat lifvet. Upproret i Yucatan gör likväl mesta uppseendet. Enligt berättelser från Campeche landstego i Sisal ett antal fördrifna f. d. kejserliga officerare, som ankommo från Havanna. De kommo hemligen till staden Merida, förledde der några bataljoner att göra uppror till förmån för kejsardömet och tvingade guvernören, som lemnade sina trupper, till flykt. Från Cuba ankommo ett par skepp med der värfvade trupper; alla regeringsoch lokaltjenstemän afsattes, och de sålunda lediga posterna besattes med folk, som slöto sig till upproret, tvångslån utskrefvos, andra städer ockuperades, och i en nfängd proklamationer tillkännagafs, att kejsarinnan Charlotte var landets rättmätiga regentinna, för hvilken alla borde gripa till vapen. De personer, som stå i spetsen för upproret, äro mestadels militärer, öfverstar utan namn i de sednaste årens historia, gamla anhängare till Santa Anna. Man tror fördenskull, att hela planen och penningarne dertill kommit från den gamle räfven Santa Anna, hvilken, i hög grad uppretad, på detta sätt vill utkräfva hämnd. Ännu äro icke alla trådarna upptäckta; likväl torde den närmaste framtiden bringa ljus i saken. Så snart regeringen i Mexiko erhöll telegram härom, ställdes genast 1,500 man under general Olatorro, enär Porfirio Diaz, till hvilkens division dessa trupper hörde, några dagar förut erhållit permission för att besöka sin familj i Oajaca. Men han var ännu icke afrest och begärde genast, att regeringen ville anförtro ledningen af expeditionen åt honom, hvilket äfven beviljades, och så egde embarkeringen rum den 3:dje. Kongressen beslöt äfven, att belägringstillståndet skulle preklameras i de upproriska prorinserna. Enär staten Campeche är emot upproet, så gjorde Diaz denna stat till operationsbas ör expeditionen. Hela ministeren hade af Juarez vegärt entledigande, likväl utgick derur — efter lera dagars underhandlingar — endast finansmilistern Iglesias. Byggnaden af jernvägen från Vera-Cruz till hufvudstaden skall fortsättas i näta månad, sedan det engelska bolaget fått sina rivilegier bekräftade. Svårigheterna vid denna inläggning äro mycket stora, emedan vägen skall ;å öfver djupa klyftor och höga berg; en annan iktning af vägen skulle hafva sparat stora sumnor. Men privatintressena at dem, som först insehade privilegiet, och penningar förmådde mera, m det allmänna bästa, och nu, eftersom ett tycke af vägen är färdigt, vill man icke förlora len började anläggningenASIEN. I Kina antager inbördes kriget stora limensioner. Enligt , Nordd. allg. Zeit. dar underrättelse inträffat om en stor baalj vid Shantuerg, der de kejserliga trupdrna slogo rebellerna, hvilkas förlust ppgifves till det temligen otroligt lätande ntalet — 80,000 man. Efteråt lära de ejserliga i flera förbittrade strider blifsit lagne af rebellerna och lidit stora föruster. x De japanska hamnarne IIiajo och Oaaka hafva d 1 Januari blifvit öppnade ör den europeiska handeln. ; ( Dagens post. TYSKLAND. l .Kreuz-Zeit. vill veta, att statsrätten Ö mnar anklaga exkonung Georgs minister, refve Platen, för högförräderi. Efter den preussiska landtdagens slut ar uppmärksamheten i Nordtyskland nä-J an uteslutande varit vänd åt rörelsen i i aterna söder om Mainlinien. I en skrif-J! ese från Stuttgart till ,, Neue pr. Zeit. iv ekräftas, att ministrarne Varnbiiler ochse lolenloke den 24 Februari haft en sam-c ankomst i Augsburg, hvarunder frågan su n nya steg för upprättandet af ett syd-s skt förbund lärer blifvit bragt å bane.b idningens korrespondent tillägger, att de sy terrikiska och franska diplomaterna ifr y5dtyskland helt öppet understödja dessan räfvanden. En liknande underrättelsesn mes i en skrifvelse från Stuttgart tillla Köln. Zeit. För öfrigt är det tydligt, n t regeringen i Baden i samma förhålfe nde söker påskynda anslutningen till sh ordtyskland, som regeringarne i Stuttrt, Mänchen och Darmstadt arbeta der-st not. Storhertigen af Baden har, med sst ledning af den preussiske generalen sg. zers utnämning till badensisk krigsmi-di ster, hållit ett tal, hvars närmare inne-h: ll ännu ej är kändt. men hvilket be-l!1å