Också en elementarskola. Under denna öfverskrift läses i ,,Svenska Läroverkstidningen följande uppsats, hvilkens sisferuppgifter innehålla ett mycket völtaligt bidrag till de lägre elementarläroverkens karakteristik: Vi hade en gång tillfälle att framhålla det egendomliga förhållande, som åtminstone under läsåret 1866—67 gjorde Skeninge läroverk till det enda i sitt slag, nemligen att der väl fanns en lärare, en rektor, men någon eller ingen lärjunge — huru man behagar, enligt rektors officiella uppgitt. Huruvida förhållandet numera förändrat sig derstädes kunna vi icke nu uppgifva. Ett nästan liknande förhållande eger emellertid rum under innevarande termin vid ett annat statens läroverk, nemligen Kungsholms 2-klassiga i Stockholm. Denna skola, våöderbörligen försedd med rektor och en kollega, eger i båda klasserna tillsammans två (2) lärjungar, så fördelade, att en tillhör rektorsklassen och en kollegaklassen. Under höstterminen funnos 2 lärjungar i hvardera klassen. Fråges nu om icke ett sådant läroverk saklöst kan indragas och lärarne, för att icke komma på indragningsstat, förflyttas till en plats, der deras krafter kunna finna användning? Om nu de begge gossarne under den starka vinterkylan skulle blitva sjuka — hvad skola då herrar lärare taga sig för? — De 2-klassiga läroverken torde i allmänhet rara temligen öfverflödiga, och i Stockholm synas de allra lättast kunna umbäras, der folkskoleväsendet ernått en så hög utbildning. Emellertid har Stock holm 4 sådana läroverk, och lärjungeantalet var höstterminen 15867 följande: Rektorskl. Kollegakl. Nikolai 23. 12. Kungsholms 2. 2. Ladugärdslands 7. 7. Adolf Fredriks 20. 6. Samma 8 lärare och 79 lärjungar, eller lärjungar för hvarje lärare. Om man ber knar de utgifter, som ertordras för aflönande af 4 rektorer och 4 kolleger, lokaler, eldning, renhållning m. m., så måste man erkänna att liberaliteten gått väl långt, isynnerhet då man kan antaga, att de 79 gossarne kunnat erhålla samma kunskaper i de resp. folkskolorna. För jemförelses skull meddela vi här antalet hå j ÖtoeHAmS fAllrelalav: