Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 februari 1868, sida 1

sin ordning gripas vid något af dessa notvarp. Fafängt hopp! Vi funno oss alltjemt vara tjugoen. Läsaren påminner sig, att de fakta, vi ou anfört, uppgåfvos i det manuskript, som grefve de Navarran hade lemnat Jean Deslions. Joan afbröt härvid sin läsning. Han kunde ej afhålla sig från att uppställa en jemförelse mellan t bugg, utdeladt åt vaktaren i skogen, och bösskottet, som lossat på herr Raoul de V: Det var tillfölje af denne v som herr de Navarran hade upp ligheterna vid rue Saint-Louis. Och Jean i sin ordning skulle finna sig indragen i detta försärliga maskineri, emedan han hade dödat herr de Villepont. Manuskriptet slutade sålunda: Jean! Döende lemnar jag dig medlen till hämnd. Jean, jag räddar dig, ty du skulle med ditt lif betala skottet i le Mesnilskogen. I utbyte ålägger jag dig en helig pligt: återfinn mina barn; rädda dem! Du skall återgifva dem deras moders förmögenhet, som i denna stund uppgår till tolfhundratusen francs. Hvad de rikedomar angår, som du skall finna i hotellets hvalf, må de tjena dig vid dina efterforskningar. Genomsök hela Paris. Gå från den yppigaste boning till den eländigaste jordkula. Och om du återfinner Jeanne och Gontran, så säg dem aldrig hvad deras fader varitk. (Forts.)