— Jag svär det. — Ni skall ej rygga, hvarken för bödeln, kärleken eller dygden? Ni skall med ett ord hvarken hysa fruktan, svaghet eller medlidande? — Jag svär det. — På dessa vilkor skall ni öfverallt ega ögon och armar. Om ni möter ett hinder på er väg, skall det undanrödjas; om någon faller er besvärlig, skall han krossas. Vi hafva hufvudet i verlden, händerna i guldet och fötterna i blodet. Vi tro endast på lifvet härnere; hvar och en af oss vill herrska inom sin krets och lefva utom lagarne, utan att de kunna nå honom. — Ert program är redan mitt, utropade jag. Hvad skall jag göra till en början? — Ni har ritningen och nycklarne till detta hus. Undersök det, läs hvad ni der finner, och ni skall snart inse hvilken makt ligger i edra händer. Efter tre månader, räknadt från denna dag, skola vi åter sammanträffa här. Församlingen upplöstes, och jag märkte att samfundsmedlemmarne drogo sig tillbaka, två och två, åt olika håll. Detta hus liknade således medelpunkten i en spindelväf; hvar och en af medlemmarne anlände dit från sitt håll på en väg, känd endast af honom ensam, den ena från rue Froissard, den andra från rues des Filles, du Calvaire och du Pontaux-Choux. Jag insåg snart den makt, som blifvit lagd i mina händer. Jag förfogade öfver ofantliga rikedomar, jag var Mästaren, det vill säga chefen för ett talrikt och fruktansvärdt band. ;