Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 februari 1868, sida 2

förhoppningar! FRANKRIKE. De sednaste debatterna i lagstiftande församlingen bevisa mer än tillräckligt, att sådane män som Rouher och Pinard icke mena allvarsamt med talet om ministeransvarighet. Detta hindrade likväl icke statsministern att i mötet den 15 dennes förklara, det en sådan ansvarighet redan finnes. Rouher yttrade nemligen: ,,Om I gören anspråk på en verklig ministeransvarighet, så hafva vi ingenting deremot att invända, och den dag, då I tron, att en minister icke fullgjort sina pligter, hafven I i edert reglemente ett medel att fordra rättvisa. I kunnen väcka en interpellation om pröfning af förhållandet. Jag tror icke, att en minister skulle kunna behålla sin portfölj gent emot en sådan diskussion, och ej heller uppträda deremot som talare. Så länge Rouher har en så underdånig majoritet som nu, är denna ansvarighet endast ett spegeltäkteri. Visserligen kunde saken efter nästa val gestalta sig annorlunda; ty om äfven svårligen en liberal lagstiftande församling skulle kunna komma till stånd, så är likväl en klerikal majoritet icke omöjlig, och i sådant fall skulle de nuvarande ministrarne helt säkert få ganska svårt att reda sig. Parisarne anse sig nu hafva funnit det rätta namnet för det af regeringen framlagda presslagförslaget, som de kalla: ,la loi contre la presse. ENGLAND. Efter allt det myckna talet om nödvändigheten utaf reformer i Irland, är det ett ganska sorgligt faktum, att det första förslag, som regeringen förelagt det ånyo samlade parlamentet, afser en förlängd suspension af habeascorpusakten. Likväl finnes knappt någon irländare, som icke medgifver nödvändigheten af denna preventivåtgärd. Det goda som åstadkommits och det onda som förhindrats af denna suspension finner man af det redan omnämnda talet i underhuset at grefve Mayo. Men mera än allt, hvad regeringen kunde säga till förmån för en sådan förlängning af suspensionen, ha de feniska organerna i Amerika föranledt, i det några af dem tillrådt sina trätlystna bröder att lemna Irland och i stället begifva sig till England eller Skotland, der de äro skyddade af nämnde akt. Fenierna sjelfva, så yttrade den irländske statssekreteraren i sitt tal, beteckna det som deras största hinder, att det ännu icke lyckats dem i Irland att vinna någon enda, som har något att förlora. , Hvar äro de många adliga egendomsegarne, som vid de förra irländska rebellionerna voro anförare? Hvarför deltager ingen enda man af stånd och bildning, om det är sannt, attirländska nationaliteten förtryekes? Och hur kan det komma sig, att icke flera arrendatorer ansluta sig till agitationen, då de högljuddaste klagomålen gälla den kyrkliga frågan och jordbruksförhällandena! På alla dessa frågor finnes blott ett enda svar, nemligen att det feniska oväsendet afser ett oupphinneligt mål, för hvars vinnande medel användas, som icke kunna gillas at någon rätt-tänkande irländsk patriot. Den af regeringen föreslagna suspensionen af habeascorpusakten skall utan tvifvel af parlamentet beviljas, om icke af annat skäl, så åtminstone derföre, att den under nuvarande omständigheter omöjligen kan förvägras. Tillståndet i Cork är fortfarande detsamma. Staden har nästan ett utscende, som vore den förklarad i belägringstillstånd. Kommendanten låter artilleriet ständigt marschera genom gatorna, för att erinra befelkningen om, att polisen, i händelse af behof, icke skall sakna kraftigt understöd. Posterna äro fördubblade och — likasom polispatrullerna — försedla med skarpladdade gevär. RYSSLAND. Inom ryska armåben tror man fullt och sast på ett krig till våren om den österändska frågan, och man sätter härmed i förbindelse nya steg, som i Ryssland blifvit gjorda för ett närmande till polackerna. En rysk broschyr, som man tillskrifrer inrikesministern Valujev, hade redan ör någon tid sedan tadlat försöken att illintetgöra polska folket och i Rysslands get intresse tillrådt en försoning. Nu eter det, att tre stora polska magnater, len yngre Wielopolski, en Zamoyski och m Ostrowski, blifvit kallade till Petersyurg till kejsaren, och några, som skåda ångt in i framtiden, omtala t. o. m. storursten Konstantins utnämning till ståtjhllare i Polen med Zamoyski till miniter. Det skulle vara högst märkvärdigt, m verkligen alla tre delningsmagterna af leras mer eller mindre onda samveten lrefvos till att göra eftergifter åt Polen. kyssarne frukta isynnerhet för en polsk ippresning, om det kommer till krig, synnerhet som de veta, att prins Napoeon ständigt uttalar sig i den riktningen, tt Frankrikes fiende icke är Preussen, ttan Ryssland, och emedan kejsaren börar tro på honom. Samtidigt härmed örtjenar anmärkas, att de anbud Preusen gjort Ryssland om ett handelsfördrag cke blifvit mottagna, samt att underhandingarna härom äro afbrutna, hvilket icke ynes antyda något särdeles vänskapligt örhållande. AFRIKA. Icke mindre än 238 fartyg sägas vara verksamhet för den abyssinska expedi