Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 februari 1868, sida 2

vbnrtivovrtania) EL UIIUIL. Göteborg den 19 Februari. Kongl. Maj:ts utlofvade och icke utan spänning emotsedda förslag till ny organisation af vårt försvarsväsen torde nu snart vara att vänta. Ett af de tecken, som antyda detta, är att vår officiella tidning för den 17 dennes meddelar en af den aktade signaturen G. N. undertecknad uppsats, som synes särskildt anlagd på att vara en förslagets förelöpare, med uppgift att , bereda det en bred väg inom allmänna opinionen och , göra dess stigar lätta. Hr G. N:s artikel har en blomstrande poetisk inledning, tydligen dikterad af dess författares patriotiska sinnesstämning och väl äfven ämnad att till det väntade förslagets förmån väcka samma känslor hos läsaren. Utgående från den satsen, att ,ju längre freden varat, desto närmare är kriget och hänvisande på de många fredsår Sverge åtnjutit, anser han det vara på hög tid att nu träffa de krigsförberedelser, i hvilka , egentligen ligger segerns möjlighet. Sådana förberedande åtgärder har, säger förfn, Preussen att tacka för sina stora framgångar, och , det var sydstaternas öfverlägsenhet häruti som tvingade nordstaterna i Amerika att med en befolkning af 22 millioner använda 4 år och nära 3 millioner (?) soldater, för att besegra Söderns 8 millioner, hvaraf 3 millioner slafvar, och att härunder göra en statsskuld af omkring tolf tusen mill. rdr emt. Allmänheten är säkerligen den i militära ämnen mycket hemmastadde förf. tacksam för alla de upplysningar han vill lemna ur den nyaste tidens krigserfarenhet, och ofvanstående fakta äro visserligen icke utan sin betydelse. Vi vilja endast anmärka, att ur denna erfarenhet föreligga äfven andra fakta, som det skulle varit glädjande att hafva sett anförda vid sidan af de ofvanstående, såsom intyg för en opartisk ståndpunkt. Så t. ex. anser allmänheten för ett faktum, att Österrikes nederlag ingalunda är att tillskrifva brist på ,krigsförberedelser, då det är kändt, att Österrikes ofantliga statsskuld och utarmade belägenhet, som just omöjliggjorde ett fortsatt försvar, är till största delen att tillskrifva dessa år ut ooh år in fortsatta krigsförberedelser, som hufvudsakligen sysselsatt denna militärstats monark och ledande män. Det torde således komma an icke så mycket på omfånget och kostnaderna, som på arten af de förberedelser, som träffas. Att nordstaterna behöfde så stora ansträngningar att öfrervinna sydstaterna, hafva vi sett i någon mån tillskrifvas äfven den omständighet, att de förräs armber hade att operera på motståndarens eget område och öfver en terräng så stor, att de europeiska krigsteatrarne äro emot den försvinnande storheter, samt att denna terräng i allmänhet rar föga bebyggd, uppfylld af skogsoch kärrtrakter, samt saknande i det närmaste alla vägar med undantag af de upprifna jernvägarne Exemplet skulle kanske blifvit mer talände, om hr G. N. omrändt satsen och påpekat, huru starkt ett äfven i hast organiseradt lokalförsvar kan blifva gentemot en öfverlägsen motståndare, som har att eröfra och betrygga sig i besittningen af ett stort, med näturhinder uppfyldt område. Vi hafva äfven hört uppgifvas såsom ganska sannolikt, att om någon af de europeiska stormagter, som aldrig gjort sig skyldiga till brist på skrigstörberedelser, skulle försökt lösa det problem, som nordstaternas milishärar lyckligt löste, och att om de skridit till denna uppgift med en sådan organisation af sitt ingeniör-, transportoch sanitetsväsen, som t. ex. den engelska, måste de hafra kommit jemmerligt till korta. Nordstaternas härar egde den förmånen att kunna lära af erfarenheten i den mån som denna erbjöd sig och att dervid vara