I detalj gälla potatis från 2 till 14 penoe (5 till 9 öre) pr svenskt skålpund. De förra grönsakerna säljas äfven i små knippen sorterade för soppa, likasom morötter, palsternackor, rofvor, persilja, selery, purjolök och timjan. Lök ätes mycket och kostar blott 7 öre pr skålp., och nämnde blandning 7 öro pr knippa. Priserna å de andra sakerna variera efter årstiden, men äro mycket låga. Fisk är ej dyr; den lägre befolkningen äter mest skädda och kolja. Kött har fallit betydligt, sedan agitationen mot slagtarne började, och man köper nu godt oxkött å 42 till 50 öre pr skålpund, fårkött 35 å 56 öre, fläsk 56 a 70 öre, allt i detalj räknadt. Det skall vara mycket fattigt, om ej en vanlig arbetare har sitt kött med grönsaker om Söndagarne eller ock en soppa samt något slags tarflig pudding af mjöl, fett och frukt. Hos baarne deponeras rätterna klockan 11 samt semtas stekta och bakade klockan 1 mot afgift af 15 öre pr rätt. Smör är en sällsynt artikel, ty god vara kostar 1 rdr å 1 rdr 12 öre prsv. skälp. Ost deremot endast 42 öre och är derföre tillgänglig i arbetarens hus. Bostad har arbetaren för 3 å 5 skilling pr vecka, hvilket motsvarar 150 å 200 rdr för ett eller två rum. På så sätt kan man snart räkna ut hvad det kostar att lefva fören vanlig arbetare, hvars arbetslön är mycket varierande. Den med fast plats har vanligen från 15 till 20 shilling i veckan; den med osäkert dagsverk tjenar 2 å 21, shilling om dagen. Hvarje Lördag erhålles aflöningen, alla räkningar betalas denna dag, och inköp af veckans förnödenheter besörjas då, emedan kassan är späckad. Sedan dessa utgifter äro gjorda, blir alltid något öfver att blöta, och med pipan i mun samt ölstänkan framför sig pratar man å favoritkrogen bort , Saturday-night-timmarne med vänner och bekanta om politik (detta nuförtiden hufvudsakligen) och annat smått och godt. Gumman sjelf försmår ej heller att taga bastanta klunkar af ,ginnen (ett slags bränvin), och ej sällan händer, att hon är svårare att få hem än paterfamilias sjelf. — Jag har nu talat om arbetare i allmänhet; många undantag finnas, bättre och sämre. Handtverkare, som hafva fast arbete, förtjena mycket mera samt lefva också bättre, ty en inkomst af 4 å 20 shilling pr dag (3 rdr 60 öre å 18 rdr) medgifver detta. Dessa hafva vanligen eget hus (hyrdt naturligtvis) med 4, 5 å 6 rum samt trädgård framför och bakom byggnaden; härför betala de från 20 till 30 Å om året i hyra (360 å 540 rdr), hvilken utgift underlättas derigenom, att de oftast hafva ett par hyresgäster, som betala 3 12, 5 å 6 shilling (3 rdr 15 öre, 4 rdr 50 öre å 5 rdr 40 öre) pr rum i veckan. På detta sätt kan handtverkaren ofta bo fritt sjelf och beqvämt dertill, egande likaledes blomstertäppan framför huset och köksträdgården bakom nog stor att i betydlig mån förse hushållet med de hufvudsakliga, ofvan uppräknade, här brukliga grönsaker. Politik är som sagdt dagens samtalsämne, och isynnerhet diskuteras det , ärorika fälttåget i? Abyssinien. Korrespondenterna till tidningarne äro till större delen stabsofficerare och hafva derföre med en viss försigtighet formulerat sina bref, men mellan raderna läser allmänheten, att , något galet är å färde.t De militäriska tidningarne, såsom , United service Gazette och ,, Army and Navy, hafra börjat dansen med upplysningar om ett och annat huru det tillgår derute och om ordningen eller rättare oordningen der. Organisationen af detta så kallade fälttåg undersökes med skärpa, men sanningsenligt, och vederbörande tilltvålas utan skonsamhet. De andra tidningarne lägga lök på laxen foch hafva snart uppjagat en storm inem allmänheten, såsom under Krimkriget, fastän detta fälttåg, hvad penningar beträffar, ej kommer upp mot det i Ryssland. Dock går här redan såsom ordspråk, att innan engelska armåen hinner till Magdala att befria fångarne derstädes, har man anlagt från kusten dit en körbar väg, stenlagd med sovereigns. Ofantliga förråder af alla slag hafva blifvit sända till Abyssinien, och allt hvad nutidens sednaste uppfinningar erbjuda till fälttågets underlättande är, utan afseende på kostnaden, tillämpadt, men hvad tjenar allt detta till, då organisationen är så felaktig och ingen verklig ordning, men deremot ett kolossalt byråkratiskt pedanteri eger rum? Den lärdom man fick under Krimfälttäget är glömd. Transportförvaltningen, obekymrad om penninguppoffringarne, handlar sjelfständigt vid sidan af armen samt arhata arh atröfrär dan mact ÅZFFAIAA