Blandade änmen. Växtspridning på ovanligt sätt. Från Köpenhamn berättas ett intressant exempel af växtspridning på ett ganska eget sätt. Man har nemligen i denna stad och dess omgifning i senare åren upptäckt några och tjugo nya växtslag, hvilka annars nästan endast finnas i södra Europa, isynnerhet i Italien, ses de växa vilda. De flesta af desse försvunno dock åter för den skarpa nordiska vintern, och endast fyra eller fem hafva acclimatiserat sig och växa nu vilda på Amager och Seeland. Genom en noggrannare undersökning har man upptäckt, att frön till dessa växtspecies funnits bland det hö och den halm, hvaruti de Thorxaldsens konstverk varit inpackade, som på fyratiotalet blifvit öfverförde från Rom. Sydliga blommor under nordisk himmel, framalstrade utur det bortkastode omhöljet af klassiska verk! — är ej detta en rätt artig företeelse? : Qvinliga läkare i Amerika. Vid universiteterna i Amerika ha ej mindre än 300 fruntimmer aflagt medicine doktorsexamen. Det första fruntimmer, som härtill promoverades, var en miss Blackwell, som tog sin examen år 1840. I Newyork finnas feminina läkare, som årligen hafva en inkomst af 10 till 15,000 dollars. En meteor, utomordentligt praktfull, var den 30 sistl. Januari synlig i Preussen och Polen, och närmare underrättelser om densamma hatva de sednare dagarne från flera håll ingått. I Warschau och på andra orter i Polen hördes, 313 minut efter meteorens försvinnande i nordostlig riktning, starka, upprepade knallar, liknande åskslag eller kanondunder; förklaring öfver detta sednare fenomen gifva berättelser från området Pultusk, der vid Gestkow och Sielce, 10 mil NNO, och vid Milorna, 3 mil O. om Warschau, meteorstenar i mängd nedfallit. Dessa aerolither voro ända till 10 cå. tunga och öfverdragna med smält lava. I Sielce föll ett formligt stenregn. Från byn Czerwonka aflemnades några större delar af meteoren till myndigheterna i Pultusk. Meteoren tycktes utgå från Jungfruns stjernbild, beskref en båge genom Herkules, Draken och Stora Björnen och försvann i Andromeda. Den höjd, på hvilken meteoren söndersprang, uppgifves från ett annat håll ell 209. En märklig rättegång, föga hedrande för svarandeparten, pågår för närvarande inför högsta domstolen i London. Kärande i detta celebra mål är en grefvinna VAlteyrac och svarande lord Willoughby dEresby, ärftlig öfverstekammarherre i England. År 1847 var grofvinnan d Alteyrac huBtru till en fransk otficer af hög rang och med höga förbindelser. Hennes man var på resor, hon formerade bekantskap med svaranden, och 1849 öfvergaf hon sin man, hvilken påyrkade och erhöll skiljsmessa 1852, och kom till England för att lefva tillsammans med lord Willoughby dEresby såsom hans hustru. Det unga paret företog sedan en resa till Tyskland och Schweiz. Återkommen till London, mottog grefvinnan besök af flera af lordens slägtingar och lefde många är lyckligt tillsammans med honom. Hon skötte honom med uppoffrande ömhet under en lång sjukdom, och då han tillfrisknade, flyttade de från staden ut till Caen Lodge, Twickenham, som inköptes så godt som för henneg penningar och möblerades på hennes bekostnad. De hade en dotter, numera gift, som fick uppväxa i okunnighet om, att hennes fader och moder icke voro man och hustru. Till år 1864, då grefvinnan reste öfver till Paris för att hemta sin dotter till London, hade inga nämnvärda misshälligheter förekommit mellan henne och lord Willoughby, med undantag af de som uppstått i följd af den ädle lordens syndiga böjelse för grefvinnans kammarjungfru. Men då grefvinnan återkom från London, underrättades hon af ett ombud från lord Willoughby, att hon måste afflytta från Caen Lodge, hvilket hon hittills ansett såsom sin egendom. Ilon vägrade detta och fick då besök af en vän till lorden, hvilken öppnade underhandlingar om en skiljsmessa på det vilkor, att grefvinnan skulle få en årlig lifränta på 1,200 på st. (21,000 rdr) och 4,000 pd st. (70,000 rdr) kontant. Dessutom skulle ett anständigt underhåll anslås åt dottern. Dessa vilkor ansågos antagliga (det är att märka, det lord Willoughbys årliga inkomster uppgå till 12 a 13 millioner rdr rmt), och grefvinnan Jemnade Caen Lodge, då endast medtagande sina gångkläder och något husgeråd. Sina öfriga dyrbarare tillhörigheter lät hon nedpacka, för att sedermera låta afhemta dem. Vi erinra att all lösegendom och till större delen det ställe de bebodde, Caen Lodge, var hennes såsom inköpt för hennes pengar. Detta lades redan vid första förhöret i dagen. Sedan grefvinnan rest, lät emellertid lorden på offentlig auktion försälja hela lösöreboet, och denna auktion inbringade 8,000 pund sterling (140,900 rdr). Denna summa fann emellertid lorden för godt att stoppa i sin egen ficka, och af det utlofvade underhållet fick grefvinnan endast mottaga 300 pd st. (5,200 rdr). Efter sin återkomst från Paris fick hon ej se lord Willoughby, och hennes kammarjungfru infördes snart derefter såsom fru på Caen Lodge. I stämningen yrkades att de genom försäljningen af lösörena influtna penningarne skulle återbäras. Nyckeln till lord Willoughbyts skamliga uppförande mot den qvinna, som under femton år varit hans maka inför Gud och verlden — ty det är att märka, det såväl lordens slägtingar, som hans umgänge inom den högre societeten behandlat och erkänt henne såsom fru Willoughby — får sökas deruti, att den förmögenhet, han 1864 ärfde efter sin far, endast. på det vilkor öfvergick i hans hand, att han skulle skilja sig från g efvinnan — så föreskref fadrens testamente. Efter första förhörets slut anmärkte domstolens ordförande, att denna sak bättre lhn