Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 februari 1868, sida 2

mer än alla andra. De skulle endast öka de gynnande auspicier, som vinka mig. Min gemål, furst Georg, är rest till sin svåger, konung Fredrik i Preussen, och sedan någon tid synes kurfurstinnan upptagen af någon stor politisk angelägenhet; hon tillbringar långa timmar med premierministern i sitt kabinett och försjunker ofta i djupa begrundningar. Du måste medge att tillfälligheterna äro mig bevågna! — Ingenting kunde glädja mig mera, liksom ingen min önskan kan vara lifligare än att så måtte förhålla sig. — Du tyckes vilja nedslå mitt mod, då jag som bäst behöfver uppehålla det. Är detta hvad jag väntat af min goda Anna? Tänk dig en skeppsbruten på en bräcklig planka mellan tvenne stränder, den hårda, klippiga, som splittrat hans farkost, och en motsatt leende, med gröna ängar och friska fält, och du skall förstå att han i hvarje vind som susar mot den sednare, hvarje ditåt flygande fogel eller flytande spån anar ett tecken för sin lyckliga räddning. Jag är denne skeppsbrutne och griper vid dessa tillfälligheter som i ett fäste för mitt hopp, och du, du min trogna, tillgifna Anna, du skulle vilja förtaga mig denna tröst? — Kan ni så missförstå mig, nådiga furstinna? — sade Anna snyftande. — Inte så, inga tårar! Jag känner dig för väl för att veta att intet annat än en öfverdrifven ömhet för mig skapar dina bekymmer. Är det ej så? — Åck, kunde jag med mitt lif köpa er säkerhet, ni skulle icke behöfva frukta för den! — Jag tror dig! — sade prinsessan och räckte sin hand, men ögonblicket derpå drog hon henne med en darrning tillbaka. Anna såg upp och ut. Grefve Königsmark gick öfver gården, åt den sidan af slottet, som beboddes af kurfursten. En blick upp till prinsessans fönster framkallade en rodnad på hans kinder, nog liflig att af Anna bemärkas och öka hennes farhågor. Prinsessan tillsade henne att aflägsna sig och hindra att hon blesve störd i den ensamhet hon åstundade intill dess hon gåfve annan befallning. Anna lydde och lemnade med en suck hennes rum. (Forts. y