Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 februari 1868, sida 3

Dagens post. ÖSTERRIKE. Tidningarne meddela nu mer eller mindre fullständiga utdrag ur den samling diplomatiska akistycken (tillsammans 158), som innehällas i den röda boken. Afspecielt intresse är en depesch utaf den 29 April 1867, i hvilken rikskansleren Beust yttrar sig om bayerska kabinettsrådet Iausskirckens på sin tid så mycket omtalade mission till hofvet i Wien. Han hade blifvit afsänd af furst Hohenlohe och grefve Bismarck, för att — under faran för ett franskt-preussiskt krig — göra anbud om en allians med Österrike. ,Han talade — säger Beust — om en garanti för våra tyska besittningar; dessutom omtalade han Ryssland som den tredje i förbundet och förmenade, att en förnyad allians mellan dessa trenne makter i och för sig skulle erbjuda tillräckliga garantier. Slutligen framhöll han, att de sydtyska staterna genom ett vänskapsförbund mellan Preussen och Österrike skulle blifva satta i stånd att erhålla ett större mått af sjelfständighet samt att bilda en öfvergång till ett nytt tyskt förbund, i stället för det förra. Dessa anbud tillbakavisades emellertid af Beust såsom oklara, tvetydiga och alldeles otillräckliga. Rikskanslern anmärkte, att ett sådant förbund skulle icke allenast väcka Frankrikes fiendskap mot Österrike, utan Österrike skulle äfven i alla tyska frågor blifva i fullkomligt beroende af Preussens goda vilja, utan att vinna någon reel fördel. Underrättelsen om en ny koalition mellan de nordiska makterna skulle snarare lifva de krigiska passionerna i Frankrike, än betrygga freden i Europa. Om Frankrike segrade, skulle det vara ett hårdt öde för Österrike att vid Rhen, vid Alperna och vid Adriatiska hafvet låta segerherren diktera lagar för sig. Um deremot Frankrike dukade under, skulle ju Österrike — trots sina segrar — vara utsatt för, att Preussen ,i all vänskaplighet tryckte Pragfredens dokument i handen och tackade många gånger för dess oegennyttiga bistånd. ITALIEN. I hela landet synes glädjen vara allmän öfver kronprinsens förestående förmälning; från alla provinser inkomma till konungen adresser med lyckönskningar härför, och dessa adresser äro affattade i de hjertligaste uttryck. Vid firandet af förlofningen skänkte konungen sin blifvande sonhustru ett ytterst dyrbart smycke af perlor och diamanter, som under lång tid tillhört konungens familj. Drottningen af Portugal och prinsessan Clotildu komma att bevista förmälningshögtidligheterna. Genast efter förmälningen, som skall ega rum i Turin i slutet af April, skola det nyförmälda paret, hertigen och hertiginnan Aosta, dottningen af Portugal och prinsessan Clotilda resa till Florens, der stora festligheter förberedas. Det talas om stiftandet af en ny orden, som skulle kallas della Corona dtalia. S:t Mauritiioch Lazariorden är nemligen egentligen en savoyisk orden, och det är således icke rätt egentligt, att den numera utdelas, sedan Savoyen icke mera tillhör Italien. En broschyr af general Lamarmora, hufvudsakligen innehållande hvad han till sina valmän yttrat och som vi förut meddelat, har väckt stort uppseende, likväl mest i Rom, enär man der tror, att generalen i denna broschyr uttryckt kejsar Napoleons innersta tankar. Bland annat påyrkas i broschyren, att Campagnan skall annekteras till konungariket Italien. En protestantisk tidning har börjat utkomma i Neapel under titeln: ,,LUnitå Christiana.