— Det är inte allt, sade Jean, — jag har spisat middag hos er, och jag skall skicka er en råbock. Han bugade sig och aflägsnade sig lugnt, med handen tryckt mot sin läderpung. Sedan han försvunnit, sade Marianne till herr de Maucourt: — Navarrans bref! — Se här är det, svarade baronen. Brefvet innehöll endast dessa ord: Jag skänker er de femhundratusen francs, om ni lyckas bemäktiga er dem — utan att stjäla dem. — Nå väl, vi ha förlorat vårt spel, sade Marianne. Jean begaf sig skyndsamt till Montparnasse-bangården. De, som såga honom påskynda sina steg för att ej gå miste om tåget, kunde ej ana att denne unge man, hvilken gick till fots, bar en half million på sig och hade några ögonblick förut vunnit på lansquenet en summa af öfver tjugotusen francs I Houdan satte Jean sig upp i sin karriol och återvände till hyddan. Han dolde pungen omsorgsfullt mellan ett par lakan i mor Deslions linneskåy och förvarade sjelf nyckeln dertill. Följande Lördag begaf han sig till le Mesnil och sade till herr de Navarran: — Herr grefve, jag kommer för att tillställa er hvad man har lemnat mig för er räkning. — Det är bra, min gosse. — Man har gifvit mig middag i ett hus, der man väntade er — — — Ah, jag minns — — jag behöfde ej bege mig dit för att träffa dig. Jean helsade, och då han ämnade af. lägsna sig, fortfor grefven: