Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 februari 1868, sida 1

DE TJUGOEN.) Pariserskildringar af Scholl. (Öfversättning af Sigfrid Nyberg.) FÖRSTA DELEN. — Ja, madame, jag har varit litet hvar stans; och jag kan tryggt påstå, att jag ännu aldrig träffat så välvilliga personer som ni och herr baronen. — Åh, jag är en godhjertad qvinna, svarade madame de För leende; och hvad herr de Maucort angår, så har han plöjt oceanen, och sjömän anse ju som en pligt att visa sig så älskvärda som möjligt. Man inträdde i den lilla salongen. Tapeter af grått siden innefattade af förgyllda listverk, divaner och stolar öfverdragna af samma slags tyg; en tjock, mjuk matta, som förtog ljudet af fotstegen; midt i salongen ett bord inlagdt med mosaik. — Jean trodde sig förflyttad till ett palats ur Tusen och en natt. På kaminen stodo tvenne tända lampor. En liflig eld flammade mellan de förgyllda gallerstängerna, och värmen framträngde mildrad genom en eldskärm af metall. — Lemna mig den der, sade Marianne med en skälmaktig min, och hon tog Jeans hatt samt räckte den åt betjenten, som aflägsnade sig. — Nå, återtog hon och förde skogvaktaren till en divan, i hvilken han kände SA ta HT NA 292