Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 februari 1868, sida 1

VI. Jean eger tjugosemtusen livres i räntor. — Herr de Navarran ämnar företaga en liten resa, sade herr de Mauccurt till skogvaktaren. — Herr grefven sade mig det i morse. — Och ni skulle tills om Lördag åtta dagar förvara de semhundratusen francs ni nyss uppburit för hans räkning. — Det är alldeles riktigt, sade Jean. — Nåväl, grefven lemnar icke Paris förrän i afton, och emedan han fruktar, att han ej har tagit med sig tillräckligt penningar för sin resa, har han bedt mig säga er att komma och invänta honom hos madame de Fer, hvilken fört mig hit sin kalesch. Grefve de Navarran intar sin middag hos henne, och han påräknar itt träffa er der. Jean funderade. Huru kunde denne okände vara så väl inderrättad? IIvilken annan än grefven sjelf kunde nafva meddelat honom hela denna affär? Han visste ju allt, han hade kallat honom vid namn, han kände summans beopp och herr de Navarrans tillämnade resa. För öfrigt skulle man ej så lätt frånröfva honom de femhundradetusen francs nan hade i sin vård. Hvad skulle grefven säga, om han verkigen ej sann sig hafva så mycket penningar han ville medtaga för sin resa. Jean föresatte sig dessutom att ätervända till sin hydda redan denna qväll.