Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 februari 1868, sida 3

detta ok i sådan ordning och inkört en oxe om 272 år och sett nyttan och värdet deraf och helst som detta oket är i sådan naturbeskaffenhet att halssenan ej bör på minsta vis skadas eller sträckas såsom med den gamla inskärningen alltid praktiserats. Till landtbrukets nytta och obstruktion har jag i 30 år fabricerat den säkraste guanokonst, hvartill modell också skulle kunna medsändas när medlen influtit för den andra konsten. — Vidare påminner jag mig slutligen att qvinnor i allmänhet eller så kallade allmänna qvinnor isynnerhet i städerna dagligen besväras af sin gamla besvärliga konst — i skurnings-afseende — och då de derföre måtte gå på knäna har jag derutinnan haft mycken beräkning och uppfattat en dragmaschin fram och åter, hvilken 2:ne qvinnor tillsammans eller en man och en qvinna skura och rengöra efter sig för mindre värde när en dragmaskinkonst blifver framdragen hvilket för det billiga prisets skull jag kunde åtaga mig att stå menigheten till skurningstjenst. Slutligen och som jag äfven har en fiskkonst att fånga lax i stridiga strömmar och den inrättningen skulle drifvas i sådan ordning att lika fermitet som kulan går ifrån kanonmynningen — glömmer ej hufvudkonsten bland alla småkonsterna — herr generalfälttygmästare — så skulle en noteman på en enda menut dra noten till lands och alla vattnets fiskar uti noten sålunda arkibuseras. Ändock underligare är mina funderingar om Stockholms ström hvilket jag i särskilt betänkande utvecklat, men som jag till en början afvaktar svar å hufvudkonsten skjutkonsten, så innesluter jag de andra — och om H. H. sålunda åstundar är jag mot ersättning beredd att fullständligen göra min egentliga konst för H. H. förnimmandes; genom att sända mig respengar för att personligen få uppvakta H. H. och Hans Maj:t skulle jag öfvertygas derom att herrarne fästat å min nådiga proposition vederbörligt afseende. H. H. ödmjuke tjenare tecknar P. M:son i R—6. För blomsterodlare. En insändare i Bohusläns Tidning meddelar följande: Under de korta höstoch vinterdagarna lida, som bekant är, växterna af brist på ljus. Tvenne utmärkta Calceolarier i min blomstersamling antogo i synnerhet ett så sjukligt utseende, att jag fruktade de skulle utdö. Då beslöt jag mig för följande experiment: 2 stycken spegelglas placerades vid krukorna i en sådan ställning, att det från dem reflekterade ljuset föll på växterna, hvarigenom ljusstyrkan som föll på blomman blef betydligt större. Verkan häraf var öfverraskande. Efter fyra dagar hade bladen återtagit sin friska grönska och snart derefter framkom skott vid skott. Experimentet fortsattes på andra växter med lika framgång. Då mina små koketta älsklingar väckas till lif och fägring af så litet som en spegel, så beslöt jag ock att nästa höst utan knot tillfredsställa denna deras qvinliga fåfänga. Opiumsförbrukningen i England. Denna förbrukning är beklagligt nog mycket allmän och bidrager till barnens kroppsliga och andliga förstöring. Medan arbetaren och arbeterskan äro sysselsatta i fabriken, ligger det lilla barnet hemma i ett opiirus, hvilket man gifvit det, för att det skall kunna sofva ifrån sina kropsliga behof och ej skrika. Detta bruk att döfva barnen med opium ingriper också i andra förhållanden, och de uppvuxna tyckas allt mer och mer finna sin rnöjelse i njutandet af opium. Nyligen försökte Hawkins i Medical Journal att tala emot denna ast, naturligtvis utan resultat, enär han ej understöddes af en förståndig sundhetspolis. Enligt Hawkins uppgift säljer en apotekare i Linn(?) årigen 240 och en annan 200 skålpund. Dessutom äfsättes årligen 5—6 galloner opiumstinktur och 3—6 galloner Godefreys elixir (förtunnad opiumsinktur). På apoteken hållas färdiga doser på !, lrackma opium i mängd. Det skall icke vara ovanligt att personer intaga 3 sådana doser på lagen. Hawkins anmärker att den stora dödligeten bland små barn härrör af opium och har leri ej orätt. Att detta onda icke skulle ega rum, fall i England icke funnes oinskränkt näringsfriet på apoteken, är otvifvelaktigt. Spår af en forntida stad. Vid Castranova å Sicilien, alldeles uppe på Casserabergets platå, ärer man hafva upptäckt spår af en vidsträckt orntida stad. Direktorn för arkeologiska museum ofessor Cavallaro har låtit upprätta en topograisk plan öfver densamma. Bestraffadt missbruk af skolagan i Preus-en. Följande brottsmälsfall omtalas af Berlins Montags Zeitung: Skollararen H. hade, för det en sosse under bönen hukat sig under bänken, med n blyertspenna slagit honom i hufvudet och derid träffat honom med den skarpa spetsen så att lod ögonblickligen flöt och gossen under 8 dagar nåste vara borta från skolan. Läraren blef i anedning häraf anklagad för att under utöfningen f sin befattning hafva uppsåtligen tillfogat gossen troppslig skada, och dömdes härför till 3 månalers fängelse. De häremot anförda besvären ha lifvit af öfvertribunalet afslagna. . —