hälliga framställning om tillsättande af serskildt utskott för detta ärendes behandling, ett beslut af första kammaren, som framkallats hufvudsakligen genom ett anförande af herr Bergstedt, hvars uppfattning af ärenderna är understundom rätt besynnerlig. Då de motioner, som varit beräknade för det serskilta utskottet, nu skulle komma att gå till statsutskottet, så måste de, för att kunna öfverlemnas till det tillfälliga undervisningsutskottet, af motionärerne ätertagas och förändras. Emellertid skall så nära en månad af den korta riksdagen hafva förflutit, innan dessa utskott kunna begynna sin verksamhet, och det är en stor tidsutdrägt, hvilken man bör söka få så småningom undanröjd. Bland annat bör motionstiden numera kunna utan våda förkortas från 10 dagar till exempelvis 4 å 5, enär motionärerne kunna hafva sina förslag i ordning då de hitkomma. En egen episod inträffade i andra kammaren vid pleni öppnande. Vid remissen af åtskilliga motioner rörande förändring i kommunallagarne uppträdde, såsom läsaren torde erinra sig, hr v. Troil till försvar för den gällande lagstiftningen, hvartill han kände sig särskildt manad deraf att han varit ordförande i den komitä, som utarbetade förslaget till de nya kommunallagarre, i hvilken egenskap han ock, hette det, ,,nedskrifvit och till största delen redigerat hela författningen. Till vittnen på detta förhållande hade hr v. Troil åberopat tvenne förra ledamöter af ifrågavarande komitt, som nu voro ledamöter af kammaren. Det var det ena af dessa vittnen, f. d. talmannen Nils Larsson i Tullus, som nu uppträdde — enär han varit fränvarande vid det plenum då hr v. Troils yttrande förekom — och inlade en krastig protest mot hr v. Troils försök att tillegna sig en försattareära, som honom ej rätteligen tillkom, jäfvande hans uppgifter i detta fall från början till slut. Den gamle öfvade dialekti vedersakare ej svaret sky! icke ,,äran hr v. Troil ve ; utau det var ,,klandret len nya kommunalordningen han ville i första rummet taga på sig. Då han, såsom ordförande, ej en utan flera gånger uppsatt och omskrifvit hvarje paragraf i de hufvudsakliga delarne af författningen, trodde han sig kunna hafva med allt fog begagnat uttrycket, att han redigerat författningen etc. — Hr Gumegelius — den gamle vördnadsvärde domprosten från Örebro — förklarade mildt, att ingen särskild ledamot uti den ifrågavarande komiten gjort allt, och dermed var saken slutad. Hr Bergström hade anmärkt, att man icke kunde konstitutionsenligt framkomma ! efteråt med en sådan protest, som den hr Nils Larsson nu velat hafva fogad till protokollet, men då han ej yrkade på diskussionens utgående ur protokollet, blef denna anmärkning naturligtvis utan vidare påöljd. Efter hvad man berättar, lära såväl riksarkivarien Nordström som borgmästaren Stolpe i Norrköping, hvilka båda varit ledamöter i komitån för kommunalförfattningarnes uppgörande, hafva förut lifligt protesterat mot br v. Troils påstående, då de naturligtvis ej senterat eller behörigen uppskattat den ärade talarens storsinthet att vilja taga öfver sitt hufvud allena det klander, som riktats mot de nya lagarne. I gårdagens plena utdelades, utom ett! antal tryckta motioner, statsutskottets memorial n:o 1, meddelande fullmäktiges i riksgäldskontoret afgifna berättelse till 1868 i års riksdag. Äf det vidlyftiga betänkandet, som visar riksgäldskontorets ställning, hafva väl få ännu hunnit taga en närmare kännedom. I