Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 februari 1868, sida 2

finnar, som sedan sistföregående nordiska fest — lidit. Der funnos namnen: E. Fäåhra 8 kula, Böklin, Lipmanson, C. J. Holm, 2 Ebrenström, Qvarnström, Bolin, Lagercrantz r, hentier. A. N. Myhrberg, Jonas Wern, Garbo ni Jensen, Rosing, J. L. C. flolst, Dampe, 1. ger, Lenning. G. Rein, II. Heikel. Från läktaren utfördes musik. Kl. 9 s souper, efter hvars slut, kl. 10, baron A. uppträdde på estraden under Odins bild oc slog en skål för Carl XV. Vid denna, lik ter alla följande skålar, skallade fanfar läktaren. Sedan skålen för konungen var di uppmanade docenten Dietrichson de närvaran de att tömma minnets bägare, och uti ett lifligt A m hjertligt och i alla afseenden särdeles I adt föredrag hade talaren några karakteristiska ord för hvar och en af de ofvannämnda aflidna, liksom för Gustaf Thomåe, Klockhoff och Runnbom m. fl. Derefter föreslog generalmajoren, grefve (3. M. Björnstjerna, uti ett gripande och af täta bis fallsrop beledsagadt tal en skål för vårt fosterland, erinrande om dettas stora öden och uttalande sitt hopp om dess framtid. Doktor Harald Wieselgren uppmanade med sin vanliga liflighet de närvarande att dricka en skål för svenska riksdagen. Hr Rosenberg, ledamot af andra kammaren, talade för det vänskapliga förhållandet med Norge, och skålen dracks under lifliga bifallsrop. Örverstelöjtnanten Bror von Geyer, ledamot af första. kammaren, föreslog en hjertlig skål för Danmark, hvilken äfven tömdes under skallande jubel. Derefter framträdde åter frih. A. C. Raab och uppläste ett helsningstelegram frän Nordiska samfunlet i Köpenhamn. Kört derefter framträdde doktor Hedin och föreslog en skål för nordens frantid, hvarunder talaren fann tillfälle att på ett varmt och i formen särdeles lyckadt sätt utsäga sin öfvertygelse om den politiska föreningen mellan de trenne skandinaviska länderna, hvilken öfvertygelse tycktes delas af de allraflesta bland de närvarande. Skålen dracks derför med entusiasm. D:r Sohlman talade vackert och hjertligt för Nordslesvig, och lika hjertligt erinrade expeditionssekreteraren 1. J. Loven om våra gamla förbindelser till Finland. hvilka begge skålar också tömdes med lifligt bifall. Då var kl. 12 på natten, Derefter utbragte doktor von Bergen en skål för Bondhögskolorna i norden. Festen fortfor ännu en stund under ett lifligt och gladt samqväm. (Dagbl) — Svenska statens fonderade skuld för jernvägslån utgjorde vid förlidet års slut, sedan befintliga medel till amortering afräknats, 80,708,493 rdr 87 öre. Deremot hade riksgäldskontoret vid samma tidpunkt att fordra af enskilda jernvägsbolag 10, 804, 609 rdr 37 öre. De anslag, som äro anvisade till ränta och amortering af skulden, utgöra 4, 691,321 rdr 67 öre om året. Riksgäldskontorets tillgångar och skulder. Vid 1867 års slut hade riksgäldskontoret skulder, oberäknadt de ofvan uppgifna, fonderade jernvägslånen, till belopp af 19,315,372 rdr 76 öre. Dess tillgångar utgjorde 13,946,199: 22. Skulderna öfverstego således tillgångarne med 5,369,173 rdr. Orsaken till denna kontorets sinanciella ställning är, att kontoret måst af egna illgångar utbetala 12,851,224 rdr 97 öre till jernvägsanläggningar. — Statens bidrag till jernvägar har utgjort sedan 1859: anslag för statsbanorna rdr 85,577,826: 543 lito för enskilda jernVägar vo so soc os 272,500: — låneunderstöd för dito ,, 15,825,000: — Rdr 101,675,326: 54. Dessutom äro å riksgäldskontoret ytterigare anvisade 2,950,462 rdr. Jernvägstrafiken har ännu icke härtill bidragit med mera än 700,000 rår. — Undsättningen åt de norra länen. Den 6 dennes hade Stockholms Undsättningskomit sammanträde för att besluta om fördelninsen af de reserverade undsättningsmedlen, utgöande en summa af 274,000 rdr, samt den spannål, som ligger å fartyg infrusen och derför ej commit till vederbörlig ort. Vid sammanträdet oro närvarande representanter från de nödstadda änen, och leddes öfverläggningen af finansminitern frih. af Ugglas. Fördelningen beslutades ålunda: Norrbottens och Vesterbottens län få, fter folkmängden, dela lika 200,000 rdr kontant amt 1,150 t:r korn, som ligga i Kalmar, och 100 t:r hafre jemte 600 t:r annan spanmål, som igga i Hernösand; Jemtlands och Vesternorrlands än få hvartdera 30,000 rdr kontant och 500 t:r panmål; Dalarne får 12,000 rdr och Gefleborgs: än 2,090 rdr. Insamlingen kan dock ej anses. ullt afslutad, emedan i Amerika sådan ännu påvår, så att derifrån ytterligare undsättning är att: motse. (Dag. Nyh.) — Resultatet af tull-lagstiftningen anående handskar. De 6 åren 1846— 51 utgjorde ärdet af handskfabrikernas tillverkning i medelal ärligeen. idr 22,600, Vid början af år 1852 nedsattes tullen rån omkring 5 rdr 50 öre till omkring idr 66 öre pr cå. De 6 åren 1852— 7 utgjorde värdet af dessa sabrikers illverkning i medeltal årligen . ; Vid början af är 1838 nedsa tes tullen ill 3 rdr pr 4 De 7 åren 1858—64 tgjorde värdet af tillverkningen i meeltal ärligeenn. . V. 15 April 1865 nedsattes tullen tilljl dr pr gc. Värdet af handsktillverkninNår 1805 eh år i86 k444 2. 142 1007 Exporten af handskar har utgjort i medeltal rligen: 57,700. 83,700. Å6. Tullvärde. åren 1846-52.. 40. 1,000 rdr 1852—57... 19. 300 195864... 163. —3,000 år 1865... 205. Tull let Umsadn dä . D 13, 000 ullvärdet beräknades till 27 rdr pr LA 854 och sedermera till 18 rdr. Pp fre är — Anmärknings-skrift. P. 1. berättar: kiksdagens Justitjeombudsman har till öfverstätällare-embetet, för den åtgärd, som deraf må öranledas, öfverlemnat en af hr C. A. Forselius till tstitieombudsmannon inlemnad skrift, innehällane anmärkainge: rörande Stockholms förmyndareammares organisation och arbetsordning. — Baler. Den 5 dennes gaf öfverståtällaren souper med bal, hvilken hedrades med onungens och hertiginnans af Dalarue närvaro. kland de inbjudna märktes för öfrigt ledamöter f konungens statsråd, af riksdagens båda kamrar ch af diplomatiska kåren, äfvensom embetsoch jenstemän vid Stockholms magistrat och öfvertåthällare-embetet m. fl. — DDUU 8 —. 2 S S : A 7 .