RIKSDAGEN. Sammanträden den 5 Februari. På första kammarens bord hvilade till afgörande i dagens plenum andra kammarens inbjudningar om tillsättning af två särskilda utskott: det ena för behandling af alla frågor rörande reorganisationen af försvarsväsendet, det andra för de frågor rörande elementarundervisningen och folkskolorna, hvilka voro af beskaffenhet att kunna komma under ständigt utskotts behandling. Ingendera inbjudningen blef af första kammaren bifallen. I fråga om lämpligheten att nu besluta tillsättningen af förstnämnda utskott fördes en temligen vidlyftig öfverläggning. Alla voro nemligen ense derom, att frågans vigt fordrade tillsättningen at ett särskildt utskott om och när den i trontalet bebådade k. propositionen i ämnet blefve till riksdagen afgifven. Men flere talare, såsom grefve af Ugglas, hir Wallenberg, af Klint, Rydin, Säve, grefve E. Sparre och hr Weern, samt med dem kammarens majoritet, voro på samma gång af den åsigt att det till ingenting tjenade att dessförinnan tillsätta ett sådant utskott, då representationen redan vid förra riksdagen afgifvit ett principbetänkande i ämnet och det icke kunde vara att hoppas eller förvänta, att den stora frågan skulle kunna vid denna riksdag föras längre framåt, utan att man till grundval för ärendets behandling hade ett positivt och genomfördt förslag, hvilket knappast någon annan än regeringen kunde åstadkomma. Å andra sidan framhöllo hr Tornerhjelm, frih. A. C. Raab och grefve O. Mörner, dels den tidsförlust, som skulle vällas genom en ny! motion om särskildt utskotts tillsättande vid den väntade k. propositionens mottagande, dels äfventyret att andra kammaren då möjligen icke skulle finnas benägen att ingå på tillsättning af ett särskidt utskott, ifall dess inbjudning derom nu afsloges. I kammarens beslut, som fattades i öfverensstämmelse med ett af grefve af Ugglas formuleradt förslag, inlades emellertid en antydan derom, att kammaren förbehöll sig att taga frågan om tillsättning af särskildt utskott för försvarsfrågan i förnyadt öfvervägande, i händelse en k. proposition i ämnet blefve afgifven. Hr Wezern hade äfven formulerat ett förslag, som något bestämdare betonade kammarens benägenhet att under nyssnämnde förusättning besluta ett särskildt utskott, och i allmänhet gaf åt afslaget en något lenare form, men majoriteten bestämde gig, utanjvotering, för grefve af Ugglas förslag. Inbjudningen om särskildt utskott för skolfrågorna förordades af hr Hasselrot; hvaremot grefve af Ugglas och hr Bergstedt motsatte sig dess antagande. Gretve af Ugglas sökte visa, att de motioner, som skulle komma under det särskilda utskottets handläggning, antingen voro rena anslagsfrågor, såsom hr Lefflers motion om inrättande af en normalskola i hufvudstaden, och följaktligen borde af statsutskottet behandlas; eller ock hufvudsakligen rörde principfrågor, såsom hrr Hedlunds, Jonas Anderssons och Rundbäcks motioner, hvilka derför rätteligen tillhörde tillfälligt utskotts behandling. Visserligen voro med förslagen kombinerade anslagsfrågor, men dels voro dessa knappast afsedda att utöfva något inflytande på 1869 års budget, dels skulle de, i fall detta antoges blifva händelsen, på budgeten utöfva ett så stort inflytande, att frågorna derom visserligen icke borde undandragas statsutskottet. Hr Bergstedt upptog till besvarande hr Hasselrots yttrande, att hos första kammaren gåfve sig tillkänna en obenägenhet mot tillsättning af särskilda utskott, anmärkande hr Bergstedt, att man vid bedömande af frågor härom icke finge låta sig bestämmas af begäret att gå medkammarens önskningar till mötes, utan att kammaren måste förbehålla sig sin rätt och fullgöra sin pligt att pröfva både grundlagsenligheten och ändamålsenligheten af förslag, som från medkammaren inkomma. I förevarande fall bestämdes talaren just af sitt intresse för att de i motionerna vidrörda frågor måtte hållas vid lif att önska deras behandling af tillfälligt utskott; ty ett särskildt utskott borde rätteligen inskränka sig att framlägga positiva och till omedelbara åtgärder syftande förslag, och skulle på denna väg sannolikt icke mycket kunna åstadkommas; hvaremot ett tillfälligt utskott kunde sysselsätta sig med uppställandet af principer, hvilka under den af grundlagen föreskrifna successiva behandlingen i kamrarne skulle för dem väcka intresse såväl inom riksdagen som hos allmänheten. Utskottsval. I Andra kammaren förekommo följande utskottsval, nemligen i särskilda utskottet angående de civila embetsverkens omorganisation: ledamöter: hrr Adlersparre, Björck, frih. Fock, Sjöberg, Sv. Nilsson, frih, Schultzenheim och Westblad: samt till suppleanter: hrr Grenander, Gyllenhaal och Myrin. Vidare utsågos 7 ledamöter i hvartdera af kammarens sex tillfälliga utskott, nemligen: I utskottet n:o 1, ang. undervisningsfrågor: hrr TA 4 er oe Ja ar I Am NE Ryd vr pt Sd Und 1 gts