4 verksamhetshågens väckande som man söker läka det onda, hvaraf de unga lidit eller lida. Barnen så ej lemna asylen, förrän man, så godt detta sig göra låter, ösvertygat sig, att vistelsen derstädes haft sin åsyftade verkan. Naturligtvis inträffar, det oaktadt, icke så sällan, att de tillbakatryckta onda anlagen, eggade af lifvets frestelser, åter framträda och störta den unge i det förderf, ur hvilket man velat rädda honom. Men ännu oftare visar sig, att den uppfostran han i asylen erhållit burit god frukt för hela lifvet. Under året 1866 har asylen upptagit omkring 1,200 barn. Lästiden är dagligen 3 timmar föroch eftermiddag, med undantag af Onsdagar och Lördagar samt Sönoch högtidsdagar. Emellan lektionerna äro fristunder, då lekar och kroppsrörelser ega rum. En half timme hvarje morgon och afton är egnad åt bönen. Två gånger i veckan hållas föreläsningar öfver ämnen hemtade ur praktiska lifvet. Om Söndagarne öfvas gymnastik, deklamation och sång — öfningar, som, enligt lärarnes försäkringar, väsendtligt bidraga till helsa, ordning och munterhet. Om somrarne föras eleverna emellanåt ut i det fria och få under lärarnes handledning undervisning i botanik och mineralogi. Flera slags arbeten inom asylen förrättas af gossarne. De hålla skoloch badrum, gårdar och källare i ordning, samt sköta trädgården. Flickorna sköta de husliga göromålen och utföra all sömnad, som behöfves inom asylen. För disciplinens vidmagthållande nyttjas inga belöningar, utmärkelseeller strafftecken och dylikt, utan rent moraliska medel. Asylen emottager sina skyddslingar utan afseende på nationalitet eller hudfärg. Från 1853 till 1866 hafva 12,020 barn erhållit inträde. Af dessa voro 8,576 födda i staden, 3,208 tillhörde främmande nationer; i 236 fall voro födelseort och nationalitet okända. Sverge, Norge och Danmark hafva under nämnda tiderymd med endast 11 bern bidragit till denna siffra. I sammanhang med inrättningen står ett ,,nouse of Reception, hvarifrån barnen dels sändas till asylen, dels utackorderas på landet eller öfverlemnas till välkända personer, som önska sig fosterbarn. De sålunda utlemnade barnen stå dock under uppsigt af en asylens kringresande tjensteman. Många af dem hafva sålunda ej allenast blifvit försörjde och väl uppfostrade, utan hafva ock lyckats förskafla sig en aktad ställning och beklädt förtroendeposter i de kommuner, med hvilka de blifvit införlifvade. Slutligen några drag ur denna barnaverld, som karaktisera såväl dess dåliga som goda sidor. En dag inkom en 7 års gosse, som var tilltalad för tjufnad och hvilkens djerfhet i detta sack gränsade till det otroliga. Han hade en natt gått ut genom fönstret af sitt sofrum, promenerat öfver flera hustak tills han påträffade ett fönster, hvilket han med lätthet, sedan han halat sig ner, kunde öppna; derefter gick han in i rummet samt stal trån en der sofvande person en summa penningar, med hvilken han återvände samma väg. En annan, 8-åring, hade bestulit sin mormor på 50 dollars och var för öfrigt känd för sina snatterier. Vid ett tillfälle besökte mormodren honom i asylen, och kunde hon ej nog prisa gossens syndighet (smartness) att gå till väga vid stölden. Barnet åhörde den gamla med det mest förnöjda småleende. Dylika barn ha aldrig fått begrepp om rätt och orätt. — Å andra sidan må, såsom ett exempel bland många, omtalas en minderårig flicka, som var en bland de mest obändiga och egensinniga uti hela samlingen. Denna blef på en gång alldeles förändrad. Ifrån att hafva varit lärarinnornas olydigaste elev förvandlades hon till en af de läraktigaste och flitigaste. Det är den goda behandlingen och den praktiska religionsundervisningen på stället, som sådana förändringar väsendtligen tillskrifvas. Ganska ofta händer det, att asylens föreståndare erhåller bref från f. d. skyddslingar, som nu äro oberoende, förmögna, ja rika män, hvilka i på en gång lisliga och ödmjuka uttryck tacka för den räddande omvårdnad de åtnjutit. Visst är, att denna inrättning verkat beskrifligt mycket godt, att den varit ett medel att frälsa tusenden från, brottets bana, tusenden, som nu lända menskligheten till nytta och heder i stället för skam och skada. Asylen befinner sig i en stad, till hvilken för mycket elände nströmmar från alla verldens kanter för att det skulle kunna stå i mensklig för— QCU OF 0 — VN — — — — iiiAA—-——— FF ÖS mn