Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 februari 1868, sida 2

Schweiz. Än vidare lärer riksrådet skola föreläggas ett lagförslag om fullkomlig religionsfrihet. Begge förslagen anses beräknade på att sillintetgöra bestämmelserna i konkordatet. FRANKRIKE. Inrikesministern Pinard har — på flera medlemmars interpellationer — i lagstiftande församlingens möte den 3 dennes afgifvit förklaringen, att det icke är regeringens afsigt att återtaga förslaget till presslagstiftning. Till ,, Köln. Zeit. meddelas, att det verkligen varit ifrågasatt att låta förslaget falla, men att man i statsrådet snart kom till en annan åsigt. Det omtalas i väl underrättade kretsar, att den 25 December en ny öfverenskommelse blifvit träffad i romerska frågan mellan de franska och italienska regeringarne. Enligt denna öfverenskommelse skulle fransmännen utrymma Rom, men låta de befästningsarbeten, som de utfört under sin vistelse i Kyrkostaten, blifva qvarstående. Å andra sidan lärer italienska regeringen hafva förpligtat sig att icke anfalla Rom, hvaremot den icke åtager sig att förhindra sådane företag, som Garibaldis sednaste mot Kyrkostaten, och fransmännen skulle i sådane fall hafva rättighet att återvända. En korrespondent från Paris till , Hamb. Nachr. tror, att denna underättelse — t. o. m. om den icke skulle vara fullt exakt i sina specialiteter — i det väsendtliga är ristig. De hannoveranska soldater, som slöto sig tillsamman i Holland under det den luxemburgska frågan var som mest brännande, och som sedan begåfvo sig till Schweiz, hafva nu — till ett antal af 460 — kommit till Frankrike. De stå under befäl af officerare och lära blifvit särdeles väl mottagna af de franska autoriteterna. 80 af dem äro inqvarterade i Haguenau, 120 i Wissenbourg, 60 i Luneville, och de öfriga i andra städer. ,De skola — heter det i ,,Kreuz-Zeit. — i Frankrike behålla sin militära organisation och synas bestämda att bilda kärnan till en fremlingslegion, hvilkens bestämmelse framtiden skall lemna upplysning om. ,Univers, som är en af det ultramontana partiets mest fanatiska organer, rekommenderar åt kejsar Napoleon genomförandet af följande program: De dethroniserade furstarne återinsättas; Preussen aflägsnas från Rhen, likväl utan att Frankrike närmar sig denna flod (!); Preussen, som ständigt hotar freden, bör förlora allt, hvad det med våld tillegnat sig; Polen bör återupprättas, och detta i det ögonblick, då Ryssland försöker begagna en eventuel konflikt i vestra Europa för genomförande af sina planer i Orienten; Italien, som icke skall låta något tillfälle förgå obegagnadt för att begå nya dårskaper, skall förändras till en konfederatif stat; Österrike måste återfå pr2esidiet i tyska förbundet; slutligen skulle hela Europa sammankallas för att upprätta detta förbund på den starkaste defensiva basis, men måste tillika tillse, att förbundet aldrig blir agressivt. Sedan allt detta blifvit utfördt — så förmenar , Univers — skall freden i Europa vara betryggad. AMERIKA. Den engelska ,,Standard meddelar från Buenos Ayres att halfva befolkningen under December flydde staden för kolerans skull, samt att förskräckelsen derför hämmade all affärsverksamhet. Enär stadens autoriteter negligerat renhållningen i staden, tvang folket dessa autoriteter att afgå från sina befattningar. Väderleken har sedan blifvit gynnsammare, och dödligheten aftagit. Ett telegram från Lissabon af den 1 dennes omtalar krigshändelserna vid La Plata. Från brasilianska källor erfares, att Lopez håller på att framtränga genom träsken i Chaco, samt att en kår brasilianer söker förhindra detta. Qvinnor och barn äro bortskickade från Humaita, för brist på lifsmedel. Man väntar en hufvudbatalj. Det heter i en depesch af den 8 Januari, att Lopes kommunikationer genom provinsen Chaco äro betryggade, samt att koleran rasar bland de allierade på det argentinska området. Landledningen af den transatlantiska telegrafen är i ordning. Göteborg den 6 Februari.