las det vapen vid hvilket de förut blifvit öfvade om tillfälle dertill inom beväringsområdet före finnes; 3:0 att i afseende på inmönstrad beväringsskyl dig, som är aktiv medlem af frivillig skarpskytte förening, bildad enligt grunderna i K. M:ts kun görelse af den 8 Mars 1861, tillämpas bestäm melserna i kungörelsen den 11 Augusti 1863; 4:o att för de tvänne beväringsklasser, hvilke sålunda år 1868 skola till vapenöfning samman dragas, särskilda mötestider komma att bestämmas; dock att, beträffande vapenöfningsskyldiga studerande vid universiteten i Upsala och Lund länder till efterrättelse hvad K. M:ts bref den 18 Mars 1862 stadgar; 5:0 att de vapenöfningsskyldiga, hvilka det åstunda, må för nyttjandet under mötestiden aj egna skjortor, strumpor och skor erhålla kontant ersättning af en rdr femtio öre per man; 6:0 att, då det vid 1868 års mönstringar approberade, äfvensom det till andra årets vapenöfning inkallade beväringsmanskapet inom sjöbeväringsområdena, med undantag af Blekinge län samt i öfrigt dem af berörda områden, från hvilka sådant manskap kan vara till sjöexercis uppkalladt, jemväl nu kommer, ehuru särskildt mönstradt och i särskilda rullor upptaget, att i hittills vanlig ordning vapenöfvas tillsammans med det armö6en tillhörande beväringsmanskap, förstnämnda manskap alltså varder under marscher och vapenöfningar stäldt under vederbörande befäls af arm6en lydnad; samt 7:0 att den afgift, emot hvars erläggande beväringsskyldig kan, enligt k. kungörelsen angående den allmänna beväringen den 13 November 1860, vinna befrielse från vapenöfning i frodstid, bestämmes för år 1868 till ett hundra riksdaler. Beträffande ej mindre tiden för ifrågavarande bevöringsmanckaps sammandragande till vapenöfning, än ock öfriga med denna vapenöfningsreglerande gemenskap egnade frågor, kommer belut derom att vederbörande i kommandoväg medelas. — Reseberättelser af tekniskt innehåll. Från kommerskollegium hafva under år 1867 blifvit till teknologiska institutet öfverlemnade reseberättelser från följande personer, hvilka med understöd af allmänna medel besökt fremmande länder, för att utbilda sig i sina yrken: 1:o Emma Bolmeef, som meddelat några underrättelser om tillverkning af artificiella blommor; 2:0 Pappersmästaren vid Nyqvara A. F. Nordendabl, som under år 1866 besökt flera af Tysklands pappersbruk och redogjort för tillverkningen af maskinpapper derstädes; 3:0 Filos. kand. R. Ekstrand. som under åren 1863—66 arbetat å större maskinverkstäder i Chemnitz, Paris, Newyork och Philadelphia samt redogiote för åtskilliga der använda arbetsmetoder och den olikhet i förhållandet emellan maskinarbetare och deras förmän, hvilken i de af honom besökta länderna förefinnes; 4:0 Civilingeniören J. L. Sebenius, hvilken i England och Frankrike företrädesvis studerat jerns och ståls bearbetning samt beskrifvit åtskilliga dervid använda maskiner; 5:0 O. E. Resengren, som företrädesvis uppehällit sig i Tyskland och meddelat sina iakttagelser rörande tillverkning af stärkelse samt pressjäst; — 6:o Mekaniske sabriksidkeren Ernst Stridsberg, som under åren 1863—66 uppehållit sig dels i Remscheid, dels ock hufvudsakligen i Sheffield, och beskrifvit de på sistnämnda ort använda arbetsmetoder för tillverkning af sågblad; 7:o P. Lindell, som besökt 1867 års allmänna industriexposition i Paris, studerat der utställda. produkter af torr destillation och rörande deras sramställning lemnat några underrättelser, samt 8:o Gravören Edvard Hesselgren, som besökt London och Paris och rörande sitt yrke meddelat några der gjorda iakttagelser. — Ångermanlands fornlemningar. Akademidocenten Karl Sidenbladh, som under de tre vListförflutna åren haft understöd af Kongl. Vitterhets-, Historieoch Antiqvitetsakademien, för att esterforska och uppterkna fasta forrtemningar inom Ångermanland, her nyligen til akademien inlemnat berättelse om sina under loppet af år 1867 företagna resor och vandringar, omkring 150 mil, jemte förteckningar öfver fornlemningarne i socknarne Häggdånger, IIer nö, Säbrå. Stigsjö, Viksjö, Högsjö, Hemsö, Ytter Lännäs, Dal, Edsele, Ramsele, Fjällsjö, Bodum, Tåsjö, Bjurholm, Nordmaling; och inom Lappmarken: Dorothea, Fredrika, Åsele och Wilhelmina socknar. Sedan sålunda undersökningen af ÅÄnger marlend blifvit afslutad, har hr Sidenbladh unprättat och till akademien aflemnat en utförlig kar.a örver detta landskap, på hvilen de särskilda slagen af fornlemningar blifvit utmärkta genom olika tecken och tärger. Denna karta lemnar icke blott en åskådlig framställning af de olika forriemningarpas utbredning, utan visar äfven, hvruledes den äldsta kulturen företrädesvis följt vattendragen, djupt in i landet, och i allmänhet redan intagit samma trakter, der den intill våra dagar bibehållit sig. De fornsaker, h Sidenbladh under resan kunnat öfverkomma, har han til! akademien aflemnat för statens historiska mvseum. (P.-T.) — Ångfregatten , Vanadis. Från chefen å ångiregatten ,,Vanadis, kommendörkapten Pettersen, har ingått rapport, daterad Rio de Janeiro den 23 sistlidne December. Fregatten lemnade Plymouth den 2 November och ankom till Rio den 15 December, hvarest uppehåll skulle göras till månadens slut. Helsotinständet ombord var godt. — Fartygsfrakter till ön Sardinien. Uti skrifvelse till kgl. kommerskollegium har svenske och norske konsuln i Cagliari fäst uppmärksamhet å angelägenheten deraf, att svenska fartygsbefälhafvare vid uppgörande af aftal om frakt till ön Sardinien betinga frakten betalbar i klingande mynt, uti hvilket hänseende certepartiet hör uttryckligen innehålla, att frakten skall erläggas i femfrancs-stycken eller i Napoleonsdor, emedan, i fall ett sådant örbehåll saknas, befälhafvarne äro skyllige att emottaga betalning i tvångssedar, för hvilka metalliskt myat eller vexel i utländsk ort icke kan bekommas utan en förlust af 12 å 13 procent. Landsorten. Westerås. Föreläsningar ba hållits af bergmästaren Busch öfver de 4 enkla räknesätten. Vattiga barns bespisande. Teckningen härför var fortgått på ett glädjande sätt, Fabriksföreningen i staden skall upphöra och less tillgångar, 3,000 rdr, anslås dels till den s. k. Borgerliga pensionsföreningen och till premier åt ärlingar, som bevista Söndagsskolan, och dels till irbetsklassens sjukoch begrafningskassa 2 7 JTI 33 AN Jäs