Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1868, sida 1

Prinsen skrattade. — Om jag trott mig gå er i vägen skulle jag icke spelat detta spratt, men mina ögons vittnesbörd skulle varit alltför otillförlitliga, om jag hyst några sådane misstankar. Det är emellertid en hel historia, skall ni veta, hvilken jag, med en allmosesamlares omtanka, besparat till den tid af hunger och törst efter förfriskande munterhet, som måste komma ester våra flydda dagars nöjen, och hvilken jag känner redan med stora steg nalkas, alltsä vill jag nu berätta er den. — Och han omtalade det nattliga äfventyret med grefvinnan Platen. — Ni förstår nu — tillade prinsen, då han slutat sin berättelse — hvarför jag icke kan tro att grefvinnan Platen har någon synnerlig längtan att återse mig. Grefven log. — Men er?! Ah, nu först går det upp ett ljus för mina ögon! Jag borde dock genast förstått det! Här är en intrig för er skull, grefve Filip! Det är er hon längtar att återse och för att vinna detta ändamål vederfares mig den hedern att få tjena som medel. Königsmark skämtade bort denna förmodan, och fortsatte de resan under gissningar, som prinsen emellanåt dref till de ytterligaste befängdheter. Straxt efter framkomsten till Hannover gick prinsen att uppvakta kurfursten, då Königsmark deremot gick att innesluta sig i sina rum, för att i ensamheten få råda öfver sina tankar och i sitt minne återkalla dessa ställen och dagar, som skänkt honom så mycken lycka. Under det han lemnade sig åt dessa drömmerier blef han afbruten af sin kammartjenare, som underrättade honom att ett bud förde ett bref, hvilket det vägrade att aflemna i någon annans hand än hans egen. Grefven lät brefdragaren stiga in och fann honom vara helt obekant. På tillfrågan hvem som sändt honom, svarade han att brefvet skulle upplysa derom, hvarpå han ihast aflägsnade sig. Königsmark öppnade brefvet; det var skrifvet med en fin, honom fremmande fruntimmershand. Han läste: ,Infinn er i afton, kl. 11, i lilla galleriet, i norra slottsflygeln! Ni skall finna lilla porten till venster, på inre borggården, öppen. En vän, som önskar ert väl och vill befordra er lycka, väntar er. Att hemligheten bör dölja edra steg, skall