Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 januari 1868, sida 2

ER EN 1907 20111 114 observerat förhållandena, att preussiska regeringen i en icke aflägsen framtid skall få med flera inre svårigheter att kämpa, på grund hvaraf Preussen måste iakttaga den största försigtighet under utvecklingen af sina inre förhållanden. Det i ögonen fallande fredliga språket af de franska officiösa organerna torde väl emellertid — åtminstone till en god del — vara föranledt af det statslån på 500 millioner, som regeringen skall upptaga. Moniteur offentliggör en öfversigt öfver samtliga beloppen af de indirekta skatterna under förlidet -år, jemförda med dem under de tvenne föregående ären. De indirekta skatterna inbringade under förra året 1,252,240,000 fr., d. v. s. on.kring 56 millioner fr. mera: än 1865, och 2 millioner fr. mindre än 1866. Från Paris skrifves till , Köln. Zeit.den 19 dennes: ,I dag för ett år sedan förkunnades högtidligt genom den bekanta kejserliga handskrifvelsen , verkets krönandel, men ännu är franska folket i afsaknad af det lagliga fastställandet af alla de vackra saker och nya friheter, som då blefvo utlofvade från Tuilerierna. I några enskildta fall — specielt i afseende på autorisation af tidningar — har visserligen praxis blifvit mildare, men det fortfarande uteblifvandet af bestämdt sastställda lagar gifver sig ofta tillkänna genom godtyckligheter. Resultatet af det den 19 Jannari förespådda liberala framåtskridandet står knappast till att upptäcka, och der detta verkligen kan ske, har det icke utfallit till förmån för den nu inslagna banan. , Frankrikes uppfostran till frihet är, efter allt utseende, i kejsarens och hans rådgifvande omgifnings ögon ännu icke slutad, och det finnes ett helt parti, som är högst angeläget att förvränga kejsarens ord, samt att nationen skall erhålla ett så ringa mått som möjligt af det som blifvit utlosvadt. Persignys bref är en vältalig flogervisning, och man kan knappt karakterisera detta bref sannare, än med den erinran, som en snillrik statsman häromdagen — straxt efter det Persignys bref blifvit synligt — gjorde om några scener från revolutionsåret 1848 i en liten tysk stat, der de uppsluppna folkhoparne framför residenset skreko: Vi vilja hafva allt: pressfrihet och censur! Om man skall tro , Presse, så har statsministern nyligen underställt kejsaren ett dekret, hvilket afser att undanrödja några af de inskränkningar, som i lagstiftande församlingen så betydligt försvåra interpellationsrätten, och tillika gifver församlingen rättighet att för framtiden medgifva motiverade dagordningar. Hittills har hvarje fråga skolat hänvisas till regeringen, eller måst öfvergå till den enkla dagordningen. Äfven säges regeringen hafva för afsigt att förelägga senaten förslag till ett senatsbeslut, hvilket så till vida skulle modifiera författningen, som det skulle medgifva, att senatens sessioner framdeles skulle vara offentliga. Tjugo senatorer hafva för afsigt att framställa ett sådant förslag, och genom sitt initiativ vill regeringen förekomma dem. Amiral Farraguts eskader har nyligen legat vid Toulon, der franske amiralen grefve Gucydon för den amerikanske amiralen och hans officerare gaf en lysande est på amiralskeppet Solferino. Från Toulon begaf sig Farraguts eskader till Nizza, der den nu befinner sig. I de klerikala kretsarne, der man icke med nådiga blickar betraktar erkebiskopen i Paris, tillfölje af hans bekanta tal i senaten, roar man sig med ett uttryck af Pius IX, då man hos honom satte i fråga, att erkebiskopen skulle utnämnas till kardinal. Påfven yttrade nemligen då: .Monsignore Darboy? Ah. jag anser honom röd nog, så att han väl knappast kan vara i behof af den purpur, som kyrkan förlänar!Pius IX lärer i en egenhändig skrifvelse hafva lyckönskat Dupanloup, den bekante biskopen af Orleans, fill hans agitationer mot undervisningsministerns planer för fruntimrens undervisning. Epoque vill veta, att man i Marseille tänker uppställa Louis Blanc till kandilat för de nästa allmänna valen. Alla medlemmar af oppositionen i lagtiftande församlingen lära skola tala öfver presslagförslaget, och Thiers förmodas komma att hålla ett lysande tal. GREKLAND. Tyertemot hvad man förmodade, har len nya ministeren utfärdat en proklamaion, 1 hvilken det betecknas som en af less förnämsta uppgifter att understödja sfren för den strid, som upprör hvarje sreks hjerta, och som uppväckt hela den cristna verldens sympathier. Äfven säser sig ministören ämna öka krigsmakten våde till lands och vatten. TURKIET. En korrespondent till ,, Times från Kontantinopel omtalar de intryck, som sulanen medfört från sin europeiska resa, ch hvaraf redan synts åtskilliga resultaer. Bland annat lärer sultanen umgås ned planen att belt och hållet förändra len rätt till thronföljden, som hittills vait följd i Turkiet, der — som kändt är — icke den regerande sultanens äldste on, utan den äldste familjmedlemmen har ätt till thronföljden. Redan länge lärer ultanen hafva ruat på denna plan, hvarSva äfvan dan nremoconmtien thunn