Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 januari 1868, sida 2

Med snabba steg begaf han sig till prins Karl för at underrätta honom om grefvinnans förslag. — Hvad svarade ni? — frågade prinsen. — Jag fann saken så kinkig, att jag genast tog min till flykt till er, för att inhemta ett godt råd huru den bör ran geras. — Oändligt förbunden! — sade prinsen skrattande, — En brud på köpet! Nej, min käre grefve, jag är icke nog rou: tinerad för ett sådant fall. — Ers durchlaucht är dock den enda, som här kan träda emellan och ställa tillrätta de kinkiga förvecklingarne. Ert anseende, edra egenskaper .... — Bah! Ni håller mig för en qvinna, som man kan vinna med smicker. Har ni skaffat er tvenne brudar, får ni också reda er, så godt ni kan. — Jag tviflar ej på ers durchlauchts ädelmod! Min belägenhet är i sanning icke afundsvärd. — Jag atundas er den icke heller! Stöter ni den intriganta grefvinnan, skall hon förfölja er med sin hämd; i motsatt fall hotar er fara från ett annat håll. Ni befinner er mellan Seylla och Charybdis, — En sådan synpunkt af saken väntade jag mig icke af er, — Ni har rätt! Jag besvärar mig icke ofta med några långsträckta vyer eller djupsinniga beräkningar. Men, ni vet det, jag vill er icke illa! Derför gick jag denna gången utom mina vanor. Det är allt! — Ni förråder ert sinnelag mot er vilja. — Med eller mot, denna synpunkt är dock den vigtigaste och den enda, från hvilken jag skulle kunna ge er ett råd. — Jag mottar det med tacksamhet, — Af alla fiender är en retad qvinna den fruktansvärdaste, och af alla qvinnor är grefvinnan Platen den fruktansvärdaste, således bör ni framför allt undvika det. — Ett godt råd, utan tvifvel, men... — Är ni icke nöjd? Jag trodde mig få se er helt förvånad öfver min Mentorsvishet. — Ni förvånar mig icke så lätt, min prins, jag ser dertill för djupt under ytan. Ert råd är godt, men ett bättre, huru jag skall i förevarande fall undvika att reta grefvinnan? — För att tala allvarsamt, — återtog prinsen skrattande —