Väderleksspådom för år 1868. (Ur Gotlands läns nyaste Tidning). 1. Nittonårsberäkningen. Två måncykler jemföras; börande således årets väderlek öfverensstämma med den, som inträffade åren 1830 och 1849. År 1830 var Vintern jemn och stundom sträng; Våren ombytlig, med ömsom regnig och vacker väderlek samt några gånger snö och flera gånger frost, sednast den 29 Maj; Sommaren vacker och varm, men ofta regnig under skördetiden; Hösten ömsom vacker och regnig, hvilken väderlek öfvergick till snö och köld i December, så att den 4-8 och 14—31 i sistnämnde månad blef slädföre; grödans afkastning var något öfver medelmåttan, och fiskerierna började löna sig. År 1849 var Vintern ostadig med ofta blåst och tö, men kölden sträng vid Trettondagstiden; Våren i början kall och regnig, i medlet ombytlig, i slutet lindrigt varm; Sommaren ombytlig: klart och lindrig värme omvexlade med mulet och regn, den sednare väderleken dock öfvervägande; Hösten kylig och regnig samt stundom stormig, och i slutet kall och något snöig med vexelvis mulen och klar luft, så att slädföre inträffade i sista veckan af November och varade till årets slut; grödans afkastning var under medelmåttan och fiskeriernas ganska ringa. 2. Vintergatan förespår jemnt kall och tidigt begynnande vinter. 3. Snöblomningen visar snörik vinter. Svinmjelten jemn vinter, lindrig i början och kallast i Mars, samt Sankt Mårtens gås ostadig vinter. 4. Bondpraktikan förespår ombytlig vinter, dock med mera köld och snö än blidt väder; kall vår; blåsig och ombytlig sommar, med mycket regn