Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 januari 1868, sida 3

Article Image
bolag, till fortsättning af bolagsstämman, i nedre Börssalen, kl. 5 e. m. Offentliga nöjen: Å Mindre teatern uppföras: ,Slägtingar och ,,En sällskapsmamsell, kl. 1,8—1,11 e. m. Uppbördstämma för kronoskatten, med stadens 6:te, 7:de 8:de, 9:de och 10:de qvarter, å Rådhuset, kl. 10 f. m.—2 e. m. Skarpskyttekårens öfningar i gymnastik och vapenföring, kl. half 8 e. m. Kristendomsförhör med stadens 2:dra rote, Kungsgatan, från Mi 1 till och med ÅAS 60, i Domkyrkan, kl. 5 e. m. Bibelförklaring i Ev.-lutherska missionssalen, af Hagman, kl. 138 e. m. Göteborgs sparbank hålles öppen helgfria Lördagar från kl. 9 f. m. till 1 på dagen; andra Te gfria dagar från kl. 10 f. m. till kl. 1. Göteborgs och Bohusläns sparbank i hr C. P. Biombergs hus vid stora Salutorget hålles öppen alla helgfria Lördagar från kl. 8—1 f. m. och 4—6 e. m. samt öfrige helgfria dagar från kl. 10—1 och 4—8. Göteborgs stads Folkbibliotek hålles öppet alla helgfria dagar från kl. 12—2 cch från 4— 9 e. m. Tidkulan på Navigationsskolan uppstiger 5 min. före 1 och saller kl. 1 p. d. Museum hålles öppet från kl. 10—3 och från kl. 6—s e. m. — Läsrummet hålles öppet från kl. 10—1210 e. m. Musei bibliotek hålles öppet från kl. 12—1 middagen. Ä Stockholm. Förordning om värdighet och titlar. K. M:t har förordnat att den värdighet, grundlagen tillägger statsministrar och statsråd, skall af dem innehafvas endast så länge de sina embeten bekläda; att värdigheten och benämningen af ,rikets herrar kommer att upphöra; att lika värdighet med statsministrarne fortfarande tillkommer riksmarskalken, samt att de, som beklädt statsministers-, riksmarskalkseller statsrådsembete, skola, sedan de derifrån afgått, jemte serafimerriddarne, sinsemellan efter tiden för deras utnämning, ega värdighet näst efter statsrådets i tjenst varande ledamöter. Härigenom sker dock icke någon förändring i värdighet eller benämning för dem, som redan före detta förordnande antingen genom K. M:ts öppna bref fått sig tillagde de förmåner och rättigheter, hvilka rikets råd af ålder blifvit tillerkända, eller afgått från statsministers-, riksmarskalkseller statsrådsembete, eller blifvit till serafimerriddare utnämnde. (P.-T.) — Indelta armöens regementsmöten innevarande år komma att, enligt K. N:ts derom fattade beslut, inställas. Den derigenom uppkommande besparing af 400, 000 rår skall användas såsom tillgång för anIskaffande af nödiga vapen. — Nytt tullstadgande. I Posttidningen läses: Med hänsyn dertill, att i kongl. brefvet den 26 Maj 1854, hvarigenom för svenska varor, som, efter att hafva varit till utrikes ort utklarerade, inom viss tid till riket återkomma, tullfrihet medgifves, derjemte såsom vilkor för åtnjutande af denna förmån föreskrifves, att till ådagaläggande af varornas identitet, bland annat, deras utförsel skall genom vederbörande tullkammares utgående tulljournal vitsordas, bar generaltullstyrelsen uti skrifvelse den 27 nästlidne November fästat Kgl. Maj:ts uppmärksamhet derpå, att, sedan, i följd af exporttullarnas borttagande, kontrollen från tullverkets sida öfver varu-utförseln, i väsendtlig mån minskats, ofvanberörda bevisningsmedel också borde anses hafva förlorat större delen af sin giltighet. De anteckningar om utförsel af svenska varor, som fortfarande, hufvudsakligen för statistiska ändamål verkställdes, innebure nemligen icke längre fullt tillförlitligt intyg derom, att derstädes på grund af angifningsinlagor säsom utförda 110 varor verkligen blifvit ur riket afsända, lika litet som någon visshet förefunnes derom, att ju icke svenska varor kunde hafva blifvit till utländsk ort utförda, utan att angifning och journalisering deraf egt rum. Det syntes ock instämma med tillämpning af de friare grundsatser, hvilka på sednare tider gjorts gällande inom den svenska tull-lagstiftningen, att bemödanden, åsyftande att på utländsk ort bereda afsättning för den inhemska industriens alster icke blefve hämmade genom bibehållande af sådana hinder för exporterade varors återinförande, hvilka i ofvannämnda föreskrift om tulljournalernas vittnesbörd i afseende å förutgången utförsel understundom kunde förefinnas, helst det just af samma grundsatser borde blifva en följd, att svenska industriidkare, i ändamål att göra sina tillverkningar i utlandet kända och för dem bereda en större marknad, allt oftare skulle komma att utföra desamma och således äfven oftare kunna finna sig nödsakade att till riket åter införa sådana varor, för hvilka den beräknade afsättningen i utlandet icke kunnat vinnas; och har generaltullstyrelsen på dessa skäl samt då hvarken bibehållandet af ifrågavarande för rätt till tullfritt återinförande af exporterade svenska varor föreskrifna vilkor vore oeftergifligen behöfligt eller uraktlåtenheten att vid utförseln hafva behörigen angifvit varorna borde under nuvarande förhållanden medföra tullfrihetens förverkande vid skeende återinförsel, underdånigst hemställt, det K. M:t måtte i nåder bemyndiga bemälda styrelse att, oberoende af nyssberörda vilkor, i förekommande fall medgifva rätt till tullfritt återinförande af sådana svenska varor, hvilka, enligt förebragt och af generaltullstyrelsen godkänd bevissning, förut blifvit från Sverge till utländsk ort afsända; hvarjemte styrelsen föreslagit att tidrymden, inom hvilken för åtnjutande af tullfrihet exporterade svenska varor borde till riket återinföras och hvilken tidrymd i ofvanåberopade nådiga bref vore bestämd till 2 eller 5 år, allteftersom varorna vore stämpelbara eller ostämpelbara, skulle, enär varustämpling numera i allmänhet upphört att vara obligatorisk, bestämmas för alla fall till två år. Detta ärende har K. M:t den 13 December nästl. år till nådig pröfning förehaft och dervid i betraktande af hvad generaltullstyrelsen anfört funnit godt ofvanberörda hemställanden så i ena som andra afseendet i nåder att bifalla. — Begqrafning. Aflidne h. ex. grefve Levenhaupts begrafning egde i Lördags middagstiden rum. Uti sorghuset infann sig H. K. H. hertigen af Dalarne, som äfven deltog i processionen. Till processionen slöt sig en talrik samling af Frimurareoch Timmermansordnarnas ledamöter. Jordfästningen förrättades af öfverhofpredikanten Mor6n i S:t Clare grafchor, der liket förut blifvit bisatt. Den på kistans lock fästade hedersvärja, en present af framlidne H. M. konung Carl XIV Johan, togs före ceremomens början från sin plats at den aflidnes dotterson, kadetten grefve de la Gardie. Liket var svept i konung Carl XTV Johans förste adintantsuniform. —2—-— Fed mh OO a MW I I Mm — INHIIIIHICDELIDIU.? Tisdagen den 21 Januari. Sammanträden: Delegarne i Långedrags badhusA— — ——— OR ?g O— — Å 08 — — Z: O0 — — — — are

20 januari 1868, sida 3

Thumbnail