DLLIVITL DCVIUY)ad al UCL åldre manskapet, aråger man deraf slutsatsen, att surst Gortschakoff vill begagna denna styrka för att gifva eftertryck åt sin orientaliska politik. Det kan icke dragas i tvifvelsmål, att denna uppställning af så betydliga stridskrafter utöfvar ett tryck på Österrike. Icke heller är det språk, som tidningarne i Moskwa och Petersburg föra, af det slag, att det kan lugna allmänna meningen i Wien. Då de österrikiska tidningarne svara i samma ton, hafva befolkningarne i de begge länderna blifvit upphetsade mot hvarandra, ehuru hatet och förbittringen i Österrike inskränker sig till de icke-slaviska stammarne. På sista tiden utkastas från begge hållen beskyllningar för, att den ena staten befrämjar upproriska manifestationer i den andras territorier. För 14 dagar sedan fann man på Petersburgs gator flygblad spridda, hvaruti befolkningen uppmanades att samla sig framför czarens vinterpalits, för att tilltvinga sig vissa demokratiska eftergifter. Genast hette det, att denna intrig utgått från Österrike. Å andra sidan beklaga sig de österrikiska diplomaterna deröfver, att ryska brochyrer spridas i Gallizien, i hvilka den rutheniska landtbefolkningen uppmanas att uppresa sig mot de polska godsegarne, samt att dessa brochyrer insmugglas öfver polska gränsen. För öfrigt behöfva ruthenerna knappt uppmuntras. Deras andliga myndigheter hafva — som man vet — för kort tid sedan beslutat föra sin officiella korrespondens på ryska språket, och landtbefolkningen smyger sig öfrer gränsen för att bevista gudstjenster efter grekiska ritualen, ehuru denna befolkning bekänner sig till romersk-katolska läran. Detta faktum framgår tydligt af en cirkulärskrifvelse från konsistorium i Lemberg till stiftets prester, hvaruti dessa uppmanas att motarbeta slikt kätteri och göra bönderna uppmärksamma på, att ett affall från den rätta läran straffas både i denna och i den andra verlden. Cirkuläret är hållet i så tvetydiga uttryck, att man nästan måste antaga, det äfven polacker gjort sig skyldiga till denna öfverträdelse, och detta är icke så osannolikt, då man tager i betraktande, att ryska emissarier ideligen erinrat landtbefolkningen om, att den polska adeln icke skall medgifva dem eganderätt, då czaren gör allt för att upphjelpa och rikta bönderna. De medel, som användas i Petersburg och Moskwa för att hålla den panslaviska rörelsen vid lif, äro mångfaldiga. Till bönderna talar man om land, till de mera upplysta klasserna om racens och språkets band. Man appellerar till stammarnes nationalstelthet och drager enskilda individer till sig genom välgerningar. En ruthenisk professor och tvenne czekiska civilembetsmän, som blifvit afsatta för deltagande i den panslaviska rörelsen, hafva erhållit indrägtiga embeten i Ryssland. I Petersburg har bildat sig en komite för att befrämja den vetenskapliga förbindelsen mellan alla slaviska stammar, och en berättelse om, att redaktören af Moskvas förnämsta tidning, Katthof. tillsändt czaren ett memorandum, der han utvecklar nödvändigheten af alla slaviska länders annexion, har icke blifvit ogunstigt mottagen. Det är derföre icke att undra på, att antalet missnöjda czeker, kroater, o. s. v. ständigt tilltager i proportion till de löften, man gifver dem. Den i Prag utkommande skämttidningen ,,Humoristecke Listy innehöll för kort tid sedan en bild, på hvilken man ser en tysk och en ungrare i vild dans i glädjen öfver, att de, genom det nuvarande ordnandet af de politiska förhållandena, blifvit de privilegierade och herrskande nationaliteterna i Österrike. Men marken under dansbanan är underminerad, och i hvalfvet derunder ser man flera fat med påskrift: ,panslaviskt krut. Nära bredvid står en ezekisk bonde med en tänd svafvelsticka, kallblodigt frågande sig sjelf: ,,Skall jag, eller skall jag icke? SPANIEN. Drottning Isabellas throntal vid cortessessionens öppnande den 27 December innehöll, att spanska regeringen vore beredd att understödja påfven. Af denna anledning har grefve Menahrea tillsändt spanska regeringen en not, och man måste medgifva, att italienska kabinettet haft skäl att anse nämnde yttrande i throntalet såsom vittnande om en fiendtlig hållning mot Italien, enär Spanien ingalunda — som Frankrike — har någon traktatenlig rättighet att blanda sig i frågan om påfvemaktens bestånd. Det är karakteristiskt för drottning Isabellas regering att, under en tid, då Spaniens inre förhållanden äro i ett så ömkligt tillstånd, till på köpet inveckla sig i yttre förlägenheter. Det servila svaret på throntalet mötte endast opposition af en senator tillhörande progressistpartiet, Corradi, som yttrade: 5Jag bestrider adressförslaget, hufvudsakligast af tvenne skäl: först emedan förslagets författare utan reservation lofordat alla administrativa åtgärder och godkänt en fullkomligt reaktionär politik, hvilken ina principer ålägga mig att klandra; ir det andra, emedan förslaget icke innehåller något effektivt medel till lösning af det stora problemet för den allmänna ordningen, nemligen att så ett slut på dessa ständiga) pronunciamentos, hvilka tillintetgöra landets lifskrafter. Olyckligtvis existerar hos oss ingen konstitutionell styrelse; vi hafva deraf endast en fiktion. Vi hafva kommit så långt, att detta styrelsesätt blifvit ett problem, samt att oredan till och med nått ända till familjerna. Corradi förebrådde adresskomitken för dess hyckönskningar till ordningens upprätthållande, ty ,någon ordning existerar icke, enär misstroende, oro, arbetsinställningar och en moralisk anarki äro rådande, oaktadt den seger, man anser sig hafva vunnit öfver rebellionen. Man kan icke säga, att det existerar ordning, då alla funktioner i det konstitutionella lifvet äro försvunna; då ett enda parti, med absolut uteslutande af alla andra, stiftar lagar och herrskar. Senatorn slutade sitt tal sålunda: , Regeringen har besegrat de sednaste konspirationerna, det är sannt, men man har ingalunda lyckats förstöra alla orsaker till en blifvande rerolution, och den riktning, som de allnänna angelägenheterna tagit, skall ovilcorligen, i en mer eller mindre aflägsen ramtid, leda till en sådan revolution. )et märkligaste i Corradis tal torde likäl hafva varit vissa allusioner på Spanins förening med Portugal och franske ejsarens ,sträfvanden att framskjuta de ranska gränsorna till Ebro. Goneales Jraro skyndade sig att protestera mot lessa påståenden. AMERIKA. . I Syd-Karolina har man upptäckt ett HanAlanrar 33333 Lid an — SV—A-— — — — — — —— —— — — — FKA OO — — — 8—