na insteg, när den är uttryckt på ett klumpigt sätt. Kejsaren gör många rättelser. Om morgonen, då talet skall hållas på middagen, gifves från det kejserliga tryckeriet den strängaste order om att icke låta någon komma ut, som en gång blifvit insläppt. Så snart det första kanonskottet förkunnar, att kejsaren håller sitt tal, öppnar tryckeriet sina dörrar för alla dem, som komma för att afhemta exemplar, men det stänger sig efter dem och hålla dessa fångna på gården, till dess det andra kanonskottet förkunnar att talet blifvit hållet. Från detta ögonblick begynner utlevereringen, och enhvar skyndar sig åstad för att kunna vara den förste som säljer. Dessa män, hvilka sålunda frivilligt hälla ut med en timmas fångenskap, äro utgifvare, ty talet utgifves som andra tryckta saker. Fyra firmor utgäfvo det i ir och hade enkom beställt ett visst antal exemplar. De äro tvungna att betala polisen, som håller ordning bland den skara, som belägrar deras dörrar, för att tå lof att sälja talet. En premie på 50 francs betalas åt den, som bringar den första laddningen från tryckeriet, och omedelbart lerpå begynner försäljningen. Talet öfverlemnas till kolportörerna för ett pris af 2 francs för 100 exemplar. Den civiliserade verldens största städer intaga, enligt sednaste uppgifter i detta års Almanach de Gotha, följande ordningsnummer 3), i anseende till sin folkmängd: 1) London (3,082,000 nnevånare); 2) Paris (1,825,000); 3) Newyork 1,003,000); 4) Konstantinopel (715,000; enl. andra säkra uppgifter öfver 1 mill.); 5) Berlin (632,000); 5) Wien (578,000); 7) Filadelfia (i Förenta Staerna, 562,000); 8) Petersburg (546,000); 9) Liver0001 (492,000); 10) Glasgow (440,000); 11) Neapel 418,000); 12) Manchester (360,000); 13) Moskwa 350,000); 14) Birmingham (348,000); 15) Lyon 323.000); 16) Dublin (319,000); 17) Madrid 300,000) och 18) Marseille (300.000). Mellan 2och 300,000 innevånare hafva följande städer: Brooklyn (i Förenta Staterna, 266,000), Kairo 265,060), Amsterdam (264,000) Warschau 243.000), Leeds (232,000), Lissabon (224, O00), lamburg (223.000). Rom (215,000), Baltimore (i Förenta Staterna, 212.000): S:t Lonis (dersammatädes, 205,000), Mexiko och Buenos Ayres (hvarlera 200,000). Mellan 150och 200,000 innevårare hafva: Milano (196,000), Bordeaux (194), Barcelona (190), Brässel (189), systerstäderna Zuda—Pesth (186), Sheffield (185), Turin (180), Boston (i Förenta Staterna, 177), Edinburgh (176), Alexandria (i Egypten, 170), Neworleans (168), Mänchen och Palermo (hvardera 167), Cincinnati och Breslau (hvardera 160), Köpenhamn och Lille hvardera omkring 155). Mellan 100och 150,060 nnevånare ega: Prag och Adrianopel (öfver 140); Stockholm (138); Dresden, Köln, Gent, Antwerpen, Toulose och Genua (öfver 120); Sevilla, Nantes, Florens, Venedig, Rotterdam, Belfast, Salford (i England), Odessa och Chilis hufvudstad S:t Jago öfver 110), Valencia, Rouen, Littich, Königsverg, Newcastle, Bradford (i England), Chicago och Rio Janeiro (öfver 100,000 innevånare). ) Asiens städer äro här icke upptagna, emelan nyare uppgifter om dem saknas i nämnde kaender.