praktiska lifvet. Dessa sakna nu den teoretiska underbyggnad, som de elever hafva, hvilka genomgätt kursen uti institutet, men äro deremot mera förtrogna med det rent praktiska utaf arbetet. Dessa få nu fullkomna sig uti olika klasser. En serskild asdelning är för flickor, som räknar 200 elever. Ändamålet med denna klass är, att de unga skola erhålla en fullkomligen praktisk handledning på de områden, der qvinnans verksamhet kan gagna uti det allmänna lifvet och hvarigenom hon blir i tillfälle att tillegna sig de kunskaper, hvarmed hon sedan kan förtjena sitt lifsuppehälle. Så undervisas här uti teckning, mönsterritningar, lithografiering, träsnideri, retuchering, fotografi, målning. De, som äro utaf naturen utrustade med anlag för att blifva artister, erhålla här en god skola; andra åter, som vilja blifva lärarinnor eller på annat sätt draga nytta af skolundervisningen, utgå härifrån med goda insigter. Erfarenheten har visat, att få elever blifvit framstående kenstnärer, men att deremot en mängd utgått som skickliga lärarinnor och mycket eftersökta arbetare uti de olika brancher, hvaruti de inhemtat kunskaper. Institutet har också en musikklass, der 400 elever, gossar och flickor, erhålla undervisning. Denna klass, hvarest lektioner gifvas 4 aftnar i veckan, förestås af mr O. J. Hopkins. Man har för afsigt att med tiden bilda ett konservatorium, något, som i en ej aflägsen framtid skall genomföras, då musik och sång äro ämnen, som med allvar och kraft omfattas af det unga Amerika. Under ledning af en prof. Frobisher hållas hvarje Lördags afton litterära seancer, då man öfvar sig uti diskussion, vältalighet och litterära försök. Denna klass räknar 120 deltagare. Jag skulle väl föra läsaren omkring uti lärosalarne och gifva åtskilliga interiörer af desamma, men då jag kommer att vidare omtala flera andra skolor, så vill jag ej nu upptaga tiden med dylika teckningar, utan istället fortsätta med beskrifningen af de ytterligare anordningar för bildningens spridande uti det institut, hvarest vi befinna oss. Vi gå en trappa upp och äro uti en af de största lässalar i Amerika. Hela den. rymliga lokalen är upptagen af bord och bänkar samt en publik så talrik, som utrymmet medgifver. Tysta och stilla sitta här ett par tusen personer sysselsatta med läsning. År 1866 var antalet af besökande i denna lokal, som är öppen från kl. 8 på f. m. till 10 på aftonen, 201,760. Ej mindre än 259 dagliga tidningar och magasiner tillhandahållas, hvarutaf 110 äro utländska och resten amerikanska. Gå vi ännu en trappa högre, befinna vi oss uti ett af stadens bästa och dyrbaraste tafvelgallerier. Äfven här räknar man årligen åskådare i 100,000-tal, allt bevisande huru befolkningen sträfvar efter att tillgodogöra sig de frukter, som konster och vetenskaper i så rikt mått alstra. Flera andra lokaler, upptagande zoologiska samlingar, vore väl ännu att omtala, men må det beskrifna vara nog, då det helt säkert visar läsaren, huru välsignelserikt och nyttigt denna anstalt verkar för samhället och delgifver bildningens frukter åt tusental af det uppväxande slägtet. Innan vi aflägsna oss, skola vi dock öfvervara ett meeting, som hålles i en annan större lokal uti samma byggnad. Det är frågan , Om frihandel eller protektionism, som utgör föremål för diskussion. Att ingå uti några referater öfver de olika åsigternas representanters yttranden är ej min mening, men så mycket vill jag anföra, att frihandelsprincipen hade de varmaste och mest talangfulla kämparne och att deras anföranden helsades med ihållande och stormande bifallsrop. Innan jag lemnade Coopers Institute, gjorde jag bekantskap med flera af mötets framstående talare, och skall jag i ett kommande bref litet närmare redogöra för denna kanske den vigtigaste fråga för dagen, då den för närvarande utgör de olika politiska partiernas lifligaste tvisteämne — och hela nationens materiella utveckling eller tillbakagående är beroende deraf. M. B. sr Fa gp ET EG