framställde till konungen att taga det i besittning för bildande af ett kåpmanskompani, som kunde drifva handel med Asien, Afrika och Magelhanska sundet. Derigenom skulle, säger han, kristna religionen blifva utspridd bland hedningarne, konungens rike blifva förstoradt, skatterna förökade och folkets bördor mindre, samt många andra stora och vigtiga fördelar beredda ett folk, hvilket han uti sina tankar ansåg ega alla härför nödvändiga egenskaper. Uti Sverge emottogs och omfattades detta förslag med lifligaste intresse. Den 2 Juli 1626 utfärdades i Stockholm en kungörelse, som inbjöd till en teckning, i och för att afsända en koloni svenskar till sagde ställe. Såyäl konungens moder, som prins Johan Casimir och andra medlemmar af kungliga huset gåfvo bidrag till den föreslagna planen, som dock genom konungens död ej blef fullkomligt utörd. Sedan omtalas huru under drottning Christinas tid ånyo ett dylikt kolonisationsförslag gjordes af en holländare, som hette Mencwe, hvilken öfverrest till Sverge och lyckats intressera såväl drottningen som statsministern grefve Oxenstjerna för sina planer. Uti Göteborg utrustades ett fartyg med folk och ammunition, kalladt ,, Kalmar Nyckel, öfver hvilket Menewe utnämndes till befälhafvare. Han lyckades äfven öfversöra detsamma, och förblef han sedermera en längre tid guvernör öfver kolonien. D:r Collin, en utaf dem, hvilken man antager mycket noga kände de svenska förhållandena i Amerika, säger, att ofvannämnda fartyg åtföljdes af ännu ett med namnet , Bird Grip (Gripen), lastadt liksom det förra, men medförande äfven handelsvaror för att afyttras till indianerna. Hvad årtalen beträffar för de första svenska utvandrarnes ankomst finner jag sera olika uppgifter, men då detta i verkligheten gör mindre till saken, vill jag blott i förbigående omnämna detsamma. Så förmodar d:r C, utan att dock dermed vilja påstå riktigheten derutaf, att svenskarnes första landstigning skedde år 1636—37, alldenstund skansen, som byggdes i Christinas hamn, först påhörjades år 1638, hvilket han vill bevisa med en protest samma år af holländarne mot denSammas uppförande. En ingeniör med namnet Magnus Kling omtalas såsom den förste landtmätare, hvilken uppmätte och kartlade besittningarne. Sedan Peter Holländare efter Menewes död innehaft guvernörsembetet i 18 månader, återvände han till Sverge och tillträdde en befattning vid arnenalen i Stockholm. Efter honom utnämndes en öfverstelöjtnant i armien, John Prints, till guvernör. Han örerreste med en expedition, bestående af fartygen ,Fama, (Ryktet), , Svan och , Charitas. Bland dem, som då medföljde, var äfven en pastor John Campanuts, shvilken skulle blifva koloniens själasörjare. Prints instruktioner äro daterade Stockholm den 15 Augusti 1642 och innehålla 28 artik; lar, omfattande hans pligter mot svenskarne och de europeer, som bodde i grannskapet, samt mot indianerna. Den nye guvernören valde ön Tinicum till sitt residens och uppbyggde här en skans, kallad Nya Göteborg. (Förmodligen samma, som History of Newyork säger uppfördes är 1631). På föranstaltande af den nykomna pastorn uppfördes äfven en träkyrka, som invigdes den 4 Sept. 1646. 2 Holländarne började nu att täfla med svenskarne om handeln, en täflan, som gaf anledning till flera stridigheter. Svenskarne nödgades nu att ytterligare öka sina försvarsanstalter och byggde ännu en skans, som benämndes Helsingborg. Ifrån 1 denna hade de utsigt öfver hela sloden,: men tyvärr blef den obeboelig genom en mängd af musquitos, som der funnos, hvil-JI ket äfven gaf anledning till att kalla fi-: stet Myggenborg. 0 IIolländarne å sin sida förskansade sig c serdeles starkt och intogo Sandhuken (nu Newcastle) och uppbyggde der Fort Cassi-I! mir. Printz skref till Sverge om holländarnes fiendtlighet och begärde förstärk-I ning, men erhöll ej skyndsamt nog svar,s hvarföre han frånträdde sitt embete, hvil-sI ket han förvaltat uti 10 års tid. Innan ss han återreste till fäderneslandet, hade han v tillförordnat sin måg Johan Pappegoia till t efterträdare, hvilken bibehöll befattningen! t h 8 1 k n tills den från Sverge nyutnämnde guvernören Johan Claudius Rising inträffade, då P. äfven efter ett par års tid reste till moderlandet. Flera svenska embetsmän och militärer medföljde R. och nämnes en Peter Lindström, hvilken var engineer och surweyor-general. 8 Den nye guvernören tycktes genast från så