Utlåning mot pant af fast egendom . se 2.. 810,373. S:a 6, 753, 109. Enskilta bankernas grundfondshypoteker. . . . . . 29,337, 766. Utlåning mot pant i fast eller lös egendom. . . . . . Filialbankernas grundfondshypoteker . . so so sov Filialbankernas utlåningar mot samma pant. . . . . . 4,421,406. S:a rdr 51,112,743. De Enskildaoch Filialbankerna hafva alltså beredt en placering uti inteckningar af öfver 51 millioner rdr rmt. Bankernas depositioner (hvarigenom medlen skulle hafva dragits från fastigheterna) uppgå till följande summor: : I Riksbanken . . . . . . 5,850,800. I Enskilda bankerna .. . 29,457,728. I Filialbankernaa..... 15575,704. S:a 39, 884, 232. Alltså understigande med 11 å 12 millioner ofvannämnda belopp af i bankerna placerade inteckningar. Beloppet af medel insatta på uppoch afskrifning (belopp, som eljest till största delen legat ofruktbara i kassakistor) uppgår till: I Riksbanken . . . . . 6, 608, 653. I Enskilda bankerna .. . 10,483,619. I Filialbankerna . . . . . 1,222, 121. Sa rdr 18,314,393. Beloppet af inköpta obligationer utgör: I Riksbankenrn.. 12,862,791. I Enskilda bankerna . . 6,882, 171. I Filialbankerrna.. 396, 796. S:a rdr 19, 94 1, 758, eller, i runda tal, 20 millioner rdr, ett i sanning icke så obetydligt belopp af inom landet placerade obligationer, hvartill komma de obligationer, som blifvit uppköpta på andra händer, hvilkas helt visst mycket stora belopp man ej kan känna. Beloppet af utlånta medel, hvarmed bankerna törsträcka landets industriella lif (med afdrag af lånen mot pant i fast och lös egendom) utgör: Köpta och dikonterade inrikes vexlar: 9,202,001. , 151,570. T SFJT —C— ———— — I Riksbanken . . . . 3.276,093. I Enskilda bankerna. . 21,515,826. I Filialbankerna ... 4.686,691. 32,478,610:. Lån mot hypotek af löpande föreskrifningar: I Riksbanken . . . . 6,985,975. Mot andra hypoteker (än fast o. lös egendom): 1 Enskilda bankerna. . 13,463,339. : I Filialbankerna . . . 2,649,283. 23,098,591.å Lån mot vågförda eftekter (i Rikss banken) . . 385682,367. Omsättningslån (i dito) . . . . 31,565,436. Lån mot borgen: I Enskilda bankerna. . 3,973,836. 4 I Filialbankerna .. . 1,711,796. 5.685, 632. Sa ror e 78,510 642.8 Härtill bör också i viss mån läggas ! kreditiverna, å hvilka voro uttagna: l I Riksbanken . . . . . . 1,315, 463. I Enskilta bankerna .. . 23, 745,552. I Filialbankerrn.... 1, 533, 005. S:a rdr 32, 594, 020. Lägges denna siffra till föregående uppstår ett belopp 111 millioner rdr rmt, hvarmed bankerna på dessa vägar betjena rörelsen. Här är ändock ej taladt om öfriga vigtiga penninge-institutioner i landet, som uppsamla de spridda besparingarne, för att åter utdela dem åt rörelsen, nemligen Sparbankerna (som torde uppgå till ett antal af 200, med omkring 35 millioner insatta medel och naturligtvis motsvarande utlåningar) samt några bankinrättningar, som äro grundade på lagen om aktiebolag. Till de sednare hör Skandinaviska kreditaktiebolaget i Göteborg, hvilket kan anses vara den största privata bankinrättning i landet, och hvars utlåningar vid slutet af 1867 uppgingo, såsom man nyligen af bankens offentliggjorda berättelse erfarit, till öfver 16 millioner rdr, deraf mot inteckningar var utlånt ett belopp, som minst motsvarar bankens depositioner. Slutligen må tilläggas, att sammanlagda beloppet af utelöpande sedelmynt nämnda dag utgjorde: Från Riksbanken . . . . 23, 269,575. Från Enskilta bankerna -. 31, 055,207. Derifrån afgå inneliggande riksmyntsoch andra privatbankssedlar c:a .. 11,109,732. 19,945, 455. Summa 13, 215,030. Dessa siffror böra konstatera följande förhållanden, hvilka borde kunna tjena till någon lärdom för dem, som i sin fåvitskhet tala om vårt , olyckliga bankväsen: 1. Att bankerna hvila på solida grunder; 2. Att då Riksbankens grundfond upplgär till nära nog lika stort belopp som alla de Enskilta bankernas sammanlagda, så är den stor tillräckligt; 3. Att bankerna icke beröfvat fastighetsinteckningar tillfällen till placering, utan tvertom; . 4. Att större och mindre kapitaler blifva, till kapitalbildningens fromma, i bankerna uppsamlade, befriade från de risker, som den privata utlåningen för isynnerhet smärre kapitalegare medför; 5. Att betydliga belopp, som tillförene nt tt Bh I pm kt Ar kår be RA —— RM C—I——