Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 januari 1868, sida 3

ler) gon afkastning å anläggningskostnaden, ingalun är likgiltigt att veta huru stor denna i sjelfva ve ket ä iu Trafikåret 1866, anmärker styrelsen, ngick und förhållanden, som för de svenska jernvägarne vor ganska löftesrika. Man väntade sig neml. en star persontrafik med anledning af utställningen i Stock holm, men missgynnande omständigheter gjord att denna blef mindre besökt af resande än ma haft anledning förmoda. Detta inverkade så myc ket kännbarare, säger styrelsen vidare, som ick allenast samtliga föremålen för utställningen uta afsgift befordrades å stambanorna, utan äfven e del af utställningsföremålen vid innevarande år utställning i Paris samt vid 1866 års fiskeriutställ ning i Boulogne. Dessa afgiftsfria transporter an ses i penningvärde kunna beräknas till omkrin37,000 rdr. Styrelsen antager dock att den still het i affärer och industriel verksamhet, som föran leddes af den allmänna penningförlägenheten ocl deraf minskat förtroende till penningställninger inom landet, mer än någonting annat bidragit til ett mindre fördelaktigt resultat, än man vid årets ingång ansåg sig böra kunna förvänta. Oaktadt dessa ogynnsamma förhållanden är doch det ekonomiska resultatet af 1866 års trafik fördelaktigare än något föregående års. Bruttoinkomsten pr banmil uppgick nemligen till 59,51 rdr 82 öre, hvilket utgör en tillökning af 7,,, procent mot föregående år, under det att utgifter för och underhåll icke varit mer än 6,,, procent re än föregående årets, till följd hvaraf inkomsternas öfverskott öfver sagde utgifter växt med Ts Procent. Af redogörelsen för den ekonomiska ställningen inhemtar man vidare, att trafikinkomsternas öfse I verskott öfver utgifterna för drift och underhåll r, utgjorde ett belopp af 2,054,712 rår 21 öre, hvil, ket motsvarar en afkastning af 3,,,, procent å den sf summa, hvartill anläggningskostnaden antagits hafava uppgått. År 1865 beräknades afkastningen till a 2, 06 Procent, år 1864 till 2, 6. procent, 1863 till t Ia Procent. Den kapitalbehållning. som uppåskommit å statens jernvägstrafik från dennas början intill 1866 års slut, uppgick till 6,965, 903 rdr 99 ore. Redogörelsen för rörliga materielenger vid han2den, att under 1866 för materiel-inköp användts r jen summa af 2,203,776 rdr 82 öre, deraf 1,400,000 rår af ofvannämnda tvåmilliensanslag, och 803,776 rdr 92 öre af trafiköfverskotten. Af den materiel, som sålunda anskaffats, hafva inbemska verkstäder lemnat effekter för ett värde af 1.217, 457 rdr 59 öre, men från ntlandet taI gits dylika till ett värde af 1,553, 825 rdr 40 öre. På samma gång man måste högeligen beklaga, att artiklar, af hvilka de allra flesta äro föremål for tillverkning inom landet, skola fortfarande till ; så ansenliga belopp hemtas från utlandet, är det dock med en viss tillfredsställelse man finner dels satt trafikstyreleen dock nu börjat till något större omfattning anlita inhemska verkstäder för tillverkning af jernvägsmateriel, dels ock att den allmänna meningens påtryckning i detta fall visat sig ha blifvit så mäktig, rut trafikstyrelsen i sin vberåttelse verkligen synes vilia rägot litet berömma sig af. att af sådana slags effekter, som tillsrene i allmänhet måste införskrilvas från utlandet, bafva under år 1866 inom Sverge tillverkningar af flera slag egt -wm, samt liksom ursäkta sig för de utländska beställningarres omfattning genom omförmålande af ,,den efora uppsäitning at rörelsematerlel. som på er går, borde utföras, och af de ulliöljd af ekonomiskt obestånd inställda arbetena vid en af de större inhemska verkstäder, som åtagit sig leveran er till statens jernvägstra fik. Styrelsen tillägger ock, ,att tillverkningen af jernvägsvagnar gått betydligt sramät inom landet samt omtörmäler, att ,,i och för tillverkning af lokomotiv inom landet blefvo underhandingar under hösten 1866 inledda med hre Nydqvist Holm vid Trollhätte mekaniska verkstad, hvilka redan lemnat godkända lokomotiv för en enskild jernväg, och kontrakt under detta år med dem nislutadt om leverans till en början af 3 maskiner, : Af det stora antal lokomotiver, som tillkommit! åren 1865 och 1866, har intet enda tagits inom landet, och af samtliga 84 maskiner, som vid 1866 års slut voro i gång på stambanorna, ha endast 13 Mikvit tillverkade inom Sverge ). i Af redogörelsen för trafik och inkomster finner man, att såväl passageraresom godstrafiken tillvuxit ätven under år 1866. ssageraretrafiken i vidsträcktare mening in—.. rdr 2,459,333: ol. afiken i vidsträcktare mening inbringade . . . . . rdr 2,489,641: 53. Extra trafikinkomster utgjorde 35,546: 28. Diverse inkomster . . . . rdr 69,849: Hela bruttoinkomsten. . rdr 5,064, Utgifterna uppgingo till. . rår 3,009, 1 Behåliningen altså ..F rdr 2,054,712: 21, äffände rörelsens relativa styrka under 1866 och nästföregående år, anmärka vi här, i afseende! 3 pers iken, att antalet personmil pr banmil i! xt med 2,4 proc. utöfver föregående ; 2 under 1866 årets; att inkomsten af försälda biljetter stigit! med 1,7 procent; samt i atseende å godstrafiken, att antalet centnermil pr banmil stigit med 191. procent och inkomsterna pr banmil för godsbefordringen i inskränktare mening växt med 151f proe. från 1865 till 1866. V Föröfrigt bör anmärkas, att året 1866 varit det I första, då inkomsterna för godstrafiken öfverstigit 3 dem för persontrafiken. De godsslag, som i största mängd befordrats, ! 1 bafva, liksom under föregående år, varit skogs-js effekter, som utgjort 33,2, spanmål, som utgjort 16,1 samt jern och stål, som utgjort 9,7 procent af hela den befordrade godsmängden. Den transporterade qvantiteten jern och stål var 1866 när-d mare 50 procent större än föregående år, hvilket n tillskrifves Laxå—Kristinehamnsoch Katrinea a a holm—Norrköpings-banornas öppnande samt fraktnedsättningarne å Köping—Hult-banan. Detta godsslag har äfven 1866 framgått längre vägstycken än tillförene (i medeltal 13,5 mil mot 11,2 ti under 1865). Näst efter dessa artiklar i bety8 denhet komma stenkol, träkol och cokes, samt dernäst malmer. Antalet transporterade kreatur ha från 1865 l: till 1866 växt med 22,3 procent och inkomsterna sc för denna transpert med 14,5 proc. h En mängd andra intressanta uppgifter vore att t ur berättelsen hemta, och vi torde en annan dag u dertill återkomma. För dagen tillåter oss utrymi met endast tillägga, att de beräkningar styrelsen h 8. 8 Sj gör angående sidobanornas inflytande på statens jernvägstrafik lemna det resultat, att dessa banor under 1866 tillskyndat statsbanorna följande belopp såsom nettoinkomster: Köping—Hultbanean.... rdr 60, 900. Boräs—Herrljungabanen... 70,000. d Wexjö—Alfvestabanan . . . . . 23.000. Jä Kristianstad — Hessleholmsbanan . . 15000. 118 Landskrona—Helsingborg—Eslöfsj banan os ss ss ro so 0 14, 000. Ystad — Eslöfsbanan. . 38,000. Samma rdr 310.900. yn. Man inser lätt betydelsen af dessa beräkningar och för bedömande af den direkta ersättning för Sl änteförlusten å lemnade byggnadslån, som ståten di can hemta från bibanorna genom den ökade r16-yå else de framkalla å stambanorna. Litteratur. Kammargymnastik. till helsaus bibe-A.