Gif akt! Nyårsafton betraktas i Skotlandes som en mycket lycklig dag för in enskap, då den ej infaller på Lördag eller S lag. Det är statistiskt bevisadt, att på denna dag ingås 1000 till 1.200 äktenskap i Skotland. Infaller nyårsafton på en Lördag eller Söndag så är Fredagen den för bröllop gynnsammaste dagen. År 1964 inföll den 31 December på en Lördag och den dagen hölls det endast 75 bröllop i hela Skotland, men dagen förut firades ej färre än omkring 1,200. Märkligt dödsfall. Danska Dagbladet berättar: I dessa dagar har en man aflidit, hvilkens namn en gång var i allas mun och hvilken, i sin bästa ålder ett offer för egen obetänksamhet och absolutismens spökrädsla, sedan varit glömd och öfvergifven. Filos. doktorn Jakob Jakobsen Dampe, den fordne statsfången på Kristiansö, har nemligen aflidit vid 77 års ålder. Det är nära nog ett halft århundrade sedan Dampe spelade sin offentliga roll. Såsom ung teologisk kandidat hade han deltagit i tidens litterära stridigheter, men han blef dock först mera bekant, då han 1818 —1819 under ofantligt tillopp af åhörare uppträdde som botoch dygdepredikant i Heligands-kyrkan; der föreföllo så förargliga uppträden vid några af dessa gudstjenster, att regeringen förbjöd honom bestiga predikstolen. Hans försök att hålla offentliga föreläsningar inställdes och på några hans småskrifter lades beslag. Detta i förening med husliga stormar rubbade nog hans förstånd och dref honom in på en oppesition mot det bestående, som hvarken tog tiden eller förhållandena i betraktande, Först ville han inlemna en petition om en fri författning, men han hade fått blott tre underskrifter, då han vid bortgången till ett af honom sammankalladt möte blef anhållen och stäld under anklagelse, som en för staten farlig förbrytare. En särskildt nedsatt komitt dömde honom till döden för det han hade uppmanat till förändring i den genom fäderneslandets grundlag bestämda regeringsformen, och först på ansukan förmildrades dödsdomen till fängelse för lifstiden. Under 29 åars tid var Dampe, först i Kastellet och sedan på Kristiansö, underkastad detta straff, som utfördes med hänsynslös bårdhet. 1841 fick han tillåtelse att bo i Rönne, men först vid dan allmänna amnestien efter Fredrik VII:s thronbestigning blef han fullkomligt fri. Han lefde derefter